Räkna med ett långvarigt krig i Mellanöstern! Det är enkelt att starta en konflikt, men sedan mycket svårare att hitta en uppgörelse. Innan dess hinner det bli stora ekonomiska följder, främst i form av varaktigt hög inflation.
Varken USA eller Iran har förklarat på ett begripligt sätt varför de har valt att gå i strid. För amerikansk del fanns visserligen chans att skapa sig ett stort övertag, men det blev snart oklart till vad detta ska användas. På iranskt håll saknades såväl viljan att nå en förhandlingslösning som beredskapen för krig mot överlägsna makter som USA och Israel.
Båda sidor är nu inriktade på att utvidga konflikten genom att dra in fler parter och att öka motpartens kostnader. Syftet är att göra kriget så smärtsamt som möjligt och utnötningsstriden har bara börjat.
De direkta ekonomiska följderna ligger än så länge främst på det mänskliga planet och gäller utplånade liv, raserade byggnader och annan förstörelse. Men på global nivå rusar fraktkostnaderna samtidigt uppåt, samtidigt som priset på olja och gas skjuter i höjden. På finansmarknaderna faller aktiebörserna och marknadsräntorna rör sig uppåt.
Av detta kan man givetvis vänta sig betydligt mer. Från närtid finns i färskt minne hur den globala pandemin och Rysslands angrepp mot Ukraina slog mot världsekonomin. Följden blev efter en tid att inflationen tog fart och den ekonomiska tillväxten stagnerade.
Alla drabbades inte i samma utsträckning, men knappast någon kunde undgå den globala krisen när utrikeshandeln gick tillbaka och förmögenhetsvärdena krympte. Hushållens realinkomster sjönk kraftigt och konsumtionen minskade. Företagen drog ner sina investeringar på ett sätt som slog mot deras expansionsmöjligheter.
USA:s president Donald Trump ville möta detta genom att driva ner räntorna, trots att inflationen alltjämt var ganska hög. Han var beredd att gå så långt som att ta ifrån landets centralbank, Federal Reserve, dess självständighet för att tvinga den till lydnad. Kampen kring detta är ännu inte avgjord, även om presidenten nu har nominerad en ny ordförande i Fed.
Men från den utgångspunkten är det svårt att förstå att Trump nu har satt i gång ett krig som troligtvis driver på inflationen och pressar upp räntorna. Han kan visserligen ändå försöka påverka Federal Reserves räntebeslut, men han råder inte över marknadsräntorna som snabbt började stiga till följd av kriget.
Trump har också ambitionen att driva ner dollarkursen, som enligt honom är alltför stark och har gett upphov till USA:s handelsunderskott. Under hans första år på mandatperioden har också dollarn sjunkit mot andra valutor. Men genom kriget har situationen vänt och dollar stiger igen, såsom ofta vid internationella kriser.
Kriget mot Iran försvårar Trumps ekonomiska politik och kan bli ett hinder för republikanerna att vinna kongressvalet i höst.
Iran som är en religiös diktatur kan naturligtvis inte jämföras med USA. Landet har visserligen en lång och stolt historia, men har under de senaste 40 åren haft ett religiöst islamiskt styre som bygger på förtryck och korruption. En stor del av de utbildade iranierna har utvandrat till Europa och Amerika.
Ändå är det förvånande att Irans ledning inte förstod att Trumps hot om krig var menat på allvar. Det hade varit möjligt att ge upp ambitionerna att bli en kärnvapenmakt och ändå behålla ställningen som en regional stormakt i Mellanöstern. Nu ser de möjligheterna ut att tills vidare vara förbi.
Men en förklaring till felbedömningen kan vara att Irans ledning inte ansåg sig ha råd med ännu en förlust. Under de senaste åren har landets stöd till Israelfientliga rörelser som Assadregimen i Syrien, Hizbollah i Libanon och Hamas i Gaza lett till upprepade bakslag. Därtill kommer att satsningen på att ta fram egna kärnvapen redan tidigare har lett till förlorade krig mot Israel.
Framtiden för Iran är nu mycket osäker, både politiskt och ekonomiskt. Det är oklart vilka som i fortsättningen kommer att leda landet: blir det nya religiösa ledare eller demokratiskt inriktade politiker? Går det att upprätta mänskliga rättigheter och få den utvandrade befolkningen att återvända?
Och hur ska det gå med den iranska ekonomin med dess stora råvaruresurser och stora behov av utbildad personal? Iran skulle behöva bli en rättsstat och en marknadsekonomi som integreras med omvärlden. En sådan utveckling skulle alla, utom fanatiska religiösa ledare, ha att vinna på.