Author

Date

Category

DEN SVENSKA INDUSTRIN

”Demokratiskt haveri kring kalkbrytningen på Gotland”

Krönika i Tidningen Näringslivet den 16 augusti 2021

Det vanliga synsättet är att miljö och klimat går hand i hand. Men detta stämmer inte alltid vilket problemen kring kalkbrytningen på Gotland visar, menar Johan Schück. Att verksamheten fick underkänt av lokala miljöskäl ser ut att bli ett avbräck för Sveriges globala klimatambitioner.

Vattenbristen på Gotland är ett allmänt erkänt problem, även om bedömningarna av dess orsak inte är samstämmiga. Men den svåra vattenförsörjningen är skälet till att Cementa av Mark- och miljööverdomstolen inte fick förlängt tillstånd för sin brytning av den kalk som används för tillverkning av cement.

Cementen behövs i sin tur som beståndsdel i den betong som används vid flera viktiga inhemska industriprojekt med klimatinriktning. Till dem hör byggandet av fossilfria stålverk i Luleå och Boden, liksom fossilfri malmbrytning vid LKAB. Genom dessa ska Sverige kunna kraftigt minska utsläppen av koldioxid.

Det ironiska i sammanhanget är att Cementa har förutsättningar att inom ett decennium bli betydligt mer klimatvänligt än utländska konkurrenter.

Åtminstone på kort sikt innebär detta en målkonflikt mellan två vällovliga ambitioner i fråga om miljö och klimat. Avgörandet fördröjs nu genom en tillfällig respit, när regeringen vill förlänga Cementas brytningstillstånd med åtta månader. Men ingen kan på allvar tro att det går att komma vidare till en ny lösning inom så kort tidsrymd.

Cementa, som har arbetat flera år med den ansökan som fick underkänt av Mark- och miljööverdomstolen, hinner knappast ta fram ett nytt underlag. Möjligheterna att få Högsta domstolen att ta upp ärendet är också mycket osäkra, även om Cementa har överklagat dit.

Användarna av betong har små chanser att på begränsad tid finna andra leverantörer, eftersom marknaden så liten. Inom Sverige finns ingen annan lika stor kalktillgång som Cementas på Gotland och möjligheterna att importera kalk tycks begränsade, bland annat av höga transportkostnader.

Det ironiska i sammanhanget är att Cementa har förutsättningar att inom ett decennium bli betydligt mer klimatvänligt än utländska konkurrenter. Det var inte länge sedan som ett stort projekt för att ta hand om och lagra koldioxiden från brytningen på Gotland lanserades. Också kring dessa planer råder nu osäkerhet, eftersom ingen vet om verksamheten ska få leva kvar.

Politikerna borde inte få ducka. Beslut av denna övergripande karaktär måste avgöras av folkvalda företrädare som kan göra de nödvändiga ställningstagandena och sedan vid behov ställas till svars.

Men Mark- och miljööverdomstolen ska tillämpa en lag som inte tar hänsyn till sådana breda klimataspekter. Genom att processen har gjorts rent juridisk finns inget utrymme för sådana avvägningar som brukar vara nödvändiga vid beslut med stora samhällskonsekvenser.

I dagsläget innebär detta att ingen behöver ta det fulla ansvaret för följderna av om kalkbrytningen på Gotland ska få fortsätta eller inte. Oavsett vad man anser i sakfrågan är detta ingen lyckad ordning.

Politikerna borde inte få ducka. Beslut av denna övergripande karaktär måste avgöras av folkvalda företrädare som kan göra de nödvändiga ställningstagandena och sedan vid behov ställas till svars.

Nu kommer frågan säkert ändå upp i nästa valrörelse, eftersom den föreslagna respiten för Cementas kalkbrytning löper ut strax före valet. Men om avgörandet då återigen ska ske genom domstolsbeslut, förblir det oklart vad som politikerna egentligen kan debattera.

Resultatet riskerar att bli ett demokratiskt haveri, där tar ingen tar ansvar för konsekvenserna. En sådan brist på helhetssyn gynnar i längden varken miljön eller klimatet.

Om krönikören

Journalist och civilekonom. Tidigare samhällsekonomisk krönikör på Dagens Nyheter. Numera frilansskribent som bloggar om ekonomi. Författare till boken ”Schücks ABC” (Dialogos förlag) samt ”En svensk judisk historia” som handlar om entreprenören och mecenaten Herman Friedländer (Thomas Magnusson Medströms bokförlag 2021).

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Stora skattehöjningar att vänta om Magdalena Andersson får bestämma

Magdalena Andersson som ny S-ledare betyder att det inte blir någon ny fastighetsskatt. Men annars är det fritt fram för skattehöjningar på en rad...

Återhämtningen går långsammare: konjunkturuppgången börjar dämpas

Konjunkturen tappar tempo. Ekonomin pekar fortfarande uppåt, men inte lika starkt som tidigare i år. Tillväxten hämmas av brist på lediga resurser, allt ifrån...

Urvattnad ekonomisk politik och svag regering väntar efter tyska valet

Temperaturen stiger i den tyska valrörelsen, där utgången fortfarande är mycket oviss. Vilka frågor är viktigast för partierna och vad kan vi förvänta oss...

Fara för kraftigt överhettad ekonomi till följd av regeringens valbudget

Sveriges ekonomi är redan inne i en stark återhämtning ur krisen. I det läget vill regeringen sätta in kraftiga stimulanser som ska påskynda uppgången....

Stefan Löfvens avgång bäddar för ännu en regeringskris

Stefan Löfvens avgång gör att sannolikheten för en regeringskris i höst plötsligt ökar. Hans efterträdare får svårare att driva igenom en budget, särskilt som...