De amerikanska marknadsräntorna pekar uppåt. Det får ränteläget även i Sverige att stiga, stick i stäv mot Riksbankens ambitioner. I fortsättningen ska vi inte räkna med dagens extremt låga räntor som en självklarhet.
Det har närapå blivit en sanning att räntorna ska förbli låga länge till, ungefär som att det ofta och felaktigt påstås att inflationen är död. Men även om det verka så, sett utifrån vad som ganska länge har gällt, behöver situationen inte vara bestående. Tvärtom finns det nu flera tecken på stigande räntor.
I USA har räntan på tioåriga statsobligationer gått upp med ungefär en halv procentenhet sedan årsskiftet. Det kanske låter beskedligt, men innebär en betydande förändring jämfört det tidigare så stabilt låga ränteläget.
Fortfarande kan man inte tala om höga räntor: det rör sig om en uppgång till cirka 1,5 procent från tidigare knappt 1,0 procent. Men detta hindrar inte att de som har gjort investeringar som utgår från ett varaktigt mycket lågt ränteläge börjar bli nervösa.
En orsak till de stigande räntorna är oron för inflation. I USA har den ekonomiska återhämtningen ur coronakrisen gått betydligt snabbare än i Europa. Redan de stimulanser som sattes in under Donald Trumps presidenttid var mycket stora, samtidigt som Federal Reserve drev på med nollränta och stora köp av värdepapper.
Ovanpå detta kommer nu president Joe Bidens väldiga stimulanspaket på 1 900 miljarder dollar som syftar till att ge en rivstart åt ekonomin. Främst ska det ske genom “helikopterpengar”: att amerikanerna får checkar på 1 400 dollar att använda till konsumtion. I paketet ingår också höjda ersättningar till arbetslösa, även om de fick ökningen krympte sedan kongressen hade sagt sitt. Höjda minimilöner ingick ursprungligen också, men fick strykas.
Nu har senaten med knapp majoritet gett sitt stöd till stimulanspaketet, som tidigare hade gått igenom representanthuset. Det är en klar politisk seger för Joe Biden, men de ekonomiska effekterna är mer ovissa. Frågan som bekymrar främst finansmarknaderna är om följden blir högre inflation.
Svaret är inte givet och ledande ekonomer med anknytning till demokraterna är oeniga. Den nya finansministern Janet Yellen (tidigare chef för Federal Reserve) anser att det finns så gott om lediga resurser i ekonomin att en kraftig stimulans kan sätta fart på tillväxten utan att ge upphov till inflation. Kritikerna, där det mest kända namnet är Larry Summers (före detta finansminister och chefsrådgivare till Barack Obama), ser däremot allvarliga inflationsrisker och menade att paketet borde ha bantats.
Vem som får rätt återstår att se. Men redan misstanken om en stigande inflation är tillräcklig för att marknadsräntorna ska börja stiga. Då räcker det inte att Federal Reserve håller sin styrränta konstant och fortsätter med köpen av värdepapper, eftersom de långa marknadsräntorna ändå går upp.
Inflationen har även sin grogrund i stigande priser på råvaror och energi, liksom på transporter. Egentligen är detta inte så konstigt, utan kan ses som en normalisering efter många års mycket svag prisutveckling. Men på finansmarknaderna upplevs skiftet som oroande och något som man garderar sig mot med högre räntor.
Detta påverkar även internationellt. Svenska banker tvingas till en dyrare upplåning, vilket får genomslag i utlåningen till deras kunder. I Sverige kan hushåll och företag väntas betala mer för sina banklån än på senare år.
Någon chock är det inte fråga om, men däremot en gradvis uppgång i räntor för lån med långa bindningstider. Riksbankens köp av obligationer räcker inte som motvikt när marknadskrafterna är starka nog.
Däremot kan Riksbanken tills vidare hålla ner de korta marknadsräntorna genom att låta sin reporänta ligga kvar på noll procent eller gå ner till minusränta.
I längden är dock alla räntor på väg uppåt, även om det kan ta sin tid. Det går inte att centralbankerna ständigt upprätthåller negativa realräntor – där den nominella räntan är lägre än inflationen – utan att det allvarligt skadar ekonomin genom olika slags snedvridningar.
Dit hör att priserna på tillgångar stiger på ett sätt som ger grogrund för spekulation och ytterst innebär risker för sprickande finansbubblor.
Lånade pengar ska inte vara praktiskt taget gratis, vilket för närvarande är fallet. Därför är det inte fel att räntorna stiger. Men det viktiga är att förändringen sker gradvis och är någorlunda förutsebar. Därför gör alla klokt i att lämna tron på evigt låga räntor bakom sig.