Hem Blogg Allmänt Årets ekonomipris till Nobels minne: Högre minimilöner ger inte färre jobb

Årets ekonomipris till Nobels minne: Högre minimilöner ger inte färre jobb

Author

Date

Category

Fram till mitten av 1990-talet var det självfallet att högre minimilöner skulle leda till att färre fick jobb. Men när två forskare i USA gav sig in i verkligheten, så visade sig detta inte stämma. Tvärtom har städerna i grannstaterna New Jersey och Pennsylvania gått ifrån varandra, även när det gäller löner för snabbmat.

Nu, 25 år senare, kan detta belönas med ekonomipriset till minnet av Alfred Nobel. Den ena forskaren Daniel Card lever, medan hans kollega Alan Krueger har avlidit. Däremot finns löneskillnaderna mellan New Jersey och Pennsylvania fortfarande kvar, utan att jobben för den skull har blivit färre.

Även Kubas diktator Fidel Castro har hunnit dö och slipper se följderna av att han släppte ut stora grupper av kubaner, framför allt till Miami. Han tvingades nog inse att många av flyktingarna klarade sig bättre än väntat, men missar i alla fall att få se hur ett ekonomipris läggs på hans redan tunga börda.

Också i USA finns stora skillnader i synen hos amerikaner i stort. Bland republikanerna utgör minimilönerna fortfarande en stor fråga, medan demokraterna är mycket mer beredda att höja lönerna.

På det sättet utgör årets ekonomipris alltjämt kontroversiellt, trots att en lång tid har gått sedan den viktigaste avgörande forskningen gjordes. Men bland de konservativa ekonomerna är inte alla med, utan det finns också de som är alltjämt övertygande om negativa följder av högre minimilönerna.

Både i nästa kongressval om ett år, liksom vid presidentvalet om tre år, kommer minimilönerna säkert också upp igen – och de politiska följderna är då inte självfallet klara.

Riskerna är mindre för de två andra USA-forskare, en amerikansk och en nederländare, som delar på den andra delen av ekonomipriset. Dessa, Joshua Angrist och Guido Imbens, har belönats ”för deras metodologiska bidrag till analysen av kausala samband”, vilket intresserar forskare men kanske inte så många andra.

För allmänheten är betydelsen av detta är inte densamma, jämfört med när forskare går ut i vardagen och hitta verkliga problem som kan tolkas på nya sätt. Mer sådant behövs, inte minst när det gäller hur arbetsmarknaden faktiskt fungerar.

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Magdalena Andersson – lättare att bli statsminister än vinna budgetvotering

Om exakt två veckor väljs Magdalena Andersson till ny ordförande för Socialdemokraterna. Eftersom ingen annan kandiderar, blir beslutet givet. Därför var det helt rätt...

Årets ekonomipris till Nobels minne: Högre minimilöner ger inte färre jobb

Fram till mitten av 1990-talet var det självfallet att högre minimilöner skulle leda till att färre fick jobb. Men när två forskare i USA...

Norge vågar pröva nytt, lämnar nollräntan bakom sig

Norges Bank tar ledningen och lämnar nollräntan. Den norska styrräntan är nu 0,25 procent och det flaggas för ännu en höjning i december. Så...

Regeringens stimulanspaket verkar inte stötta återhämtning i ekonomin

Regeringens väldiga stimulanspaket i höstens budget verkar inte ge nämnvärd effekt på ekonomin. Varken tillväxt eller arbetslöshet ser ut att påverkas. Frågan måste då...

Stora skattehöjningar att vänta om Magdalena Andersson får bestämma

Magdalena Andersson som ny S-ledare betyder att det inte blir någon ny fastighetsskatt. Men annars är det fritt fram för skattehöjningar på en rad...