Omstart ska ta oss ut ur coronakrisen

Sverige behöver en omstart efter coronakrisen. Nu är dags att ändra inriktning från akuta krisåtgärder till mer långsiktiga insatser för att bygga upp ekonomin igen. Det kräver omfattande reformer, med start redan i höst.

Det menar Omstartskommissionen, med den välkände ekonomen Klas Eklund i spetsen. Han har, tillsammans med tio experter på olika områden, gått igenom vad som kan behöva göras. Resultatet är en katalog av förslag som grundas på kunnig analys.

Omstartkommissionens rapport ”Idéer för ett starkare Sverige” (Ekerlids Förlag) blir viktig läsning för politiska och andra beslutsfattare under den närmaste tiden. Men det gäller inte enbart för dem, utan även andra som vill ta del i den aktuella samhällsdebatten.

Den 21 september, om litet mer än en månad, kommer regeringens budgetförslag för 2021 och i slutet av denna vecka samlas ministrarna på Harpsund för sin årliga genomgång av det ekonomiska läget. Där kan de konstatera att bottenläget är passerat, men att det blir en lång väg tillbaka innan krisen är över.

Frågan, både för regeringen och andra, blir vad man nu ska göra. Klart är att man inte längre behöver stötta ekonomin för att undvika ett fritt fall, utan istället kan bereda väg för återhämtningen. Men hur ska det gå till?

Där behövs en öppen debatt där förslagen från Omstartskommissionen kan spela väsentlig roll. Det gäller exempelvis vad Lars Calmfors, som är en av de tio experterna, har att säga om behovet av stöd för investeringar och nyanställningar, istället för det nuvarande permitteringsstödet som är på väg att spela ut sin roll.

Tiden för uppehållande försvar av jobben är snart förbi, lyder budskapet från Calmfors. Då duger det inte längre att i stor omfattning betala människor för att inte arbeta, utan istället måste man driva fram mer utbildning och kompetenshöjning inför kommande behov. Sänkta socialavgifter och återgång till lägre a-kassenivåer ska då också öppna för fler nya jobb.

Calmfors förespråkar också att de offentliga finanserna gradvis ska återställas till sin tidigare styrka, så att Sverige står väl förberett även för kommande kriser. Det betyder att skuldkvoten, som nu har fått stiga kraftigt, ska ner igen. Ännu är det för tidigt att försöka nå dit, men inriktningen ska ändå vara klar.

Alla kommer inte att hålla med och det är inte säkert att Omstartskommissionen, där varje författare svarar för sitt eget kapitel, är helt överens. Men flera av experterna är inne på samma spår som Calmfors, däribland Pontus Braunerhjelm när det gäller vikten av att snarast möjligt avveckla krisstöden och Oskar Nordström Skans i fråga om betydelsen av arbetsmarknadsreformer.

Viktigt är också vad Amy Loufti har att säga om digitaliseringen, där hon vill höja Sveriges ambitioner i fråga om AI. På detta område är det ingen tvekan om att coronakrisen påskyndar en redan snabb utveckling, där det samtidigt finns behov av delaktighet från många fler. Som Loufti påpekar är det också nödvändigt att regelsystemen hänger med och att de inte utgör en bromskloss.

Utbildning blir också ännu mer väsentligt om ett ökat utanförskap ska kunna undvikas. Susanne Ackum poängterar hur viktigt det är att tidigt börja med utveckling av olika färdigheter – det bör ske redan i förskolan som hon vill göra obligatorisk. Av stor betydelse är också att få fram bättre fungerande yrkesgymnasier, med många fler platser än hittills. För dem som har klarat studierna där ges sedan också goda möjligheter till stadiga jobb.

Grön omställning är ett centralt tema som behandlas av Maria Wetterstrand. Hon kommer med en rad förslag, samtidigt som hennes inriktning på cirkulär ekonomi ligger i linje med många företags. Vid presentationen märktes dock att uppfattningarna om nya snabbjärnvägar skiljer sig mellan henne och Lars Hultkrantz, som har skrivit kapitlet om infrastruktur. Han anser inte att sådana bör prioriteras, utan att bättre järnvägsunderhåll är viktigare för klimatet.

Detta blir inte mer än ett axplock ur Omstartkommissionens rapport. Men det finns ett annat inslag som inte ska förbigås – det är vad Cecilia Malmström skriver om Sveriges plats i världen. Hon kritiserar den svenska sparsamhetslinjen i EU och betonar vikten att driva fram reformer av inre marknaden, liksom satsningar på hållbarhet och digitalisering. För henne går också kampen mot protektionismen vidare, även om det råder motvind. Men alternativet är att USA och Kina självsvåldigt tar för sig, på Europas bekostnad.

Med detta har experterna – eller åtminstone några av dem – sagt sitt. Det finns naturligtvis många fler som har väsentliga saker att säga. Men Omstartskommissionen har ändå angett tonen: att det nu gäller att se framåt mot vad som ska komma efter coronakrisen.

Avgörande blir då hur politikerna och allmänheten tar emot de dessa förslag. Samtliga blir nog inte verklighet, men kanske ändå en hel del av dem. I så fall räcker det kanske för att vi inom några år ska kunna lämna krisen bakom oss.

 

Medverkande i Omstartskommissionen

Ordförande: Klas Eklund, seniorekonom vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå

Finanspolitik: Lars Calmfors, professor vid Stockholms Universitet

Grön omställning: Maria Wetterstrand, vd Miltton Purpose, f.d. språkrör Miljöpartiet

Digitalisering: Amy Loutfi, professor i informationsteknologi, Örebro Universitet

Arbetsmarknad: Oskar Nordström Skans, professor vid Uppsala Universitet

Utbildning: Susanne Ackum, fil. dr., f.d. statssekreterare Finansdepartementet

Entreprenörskap: Pontus Braunerhjelm, professor vid Entreprenörskapsforum, KTH och Blekinge Tekniska Högskola

Infrastruktur: Lars Hultkrantz, professor emeritus vid Örebro universitet

Bostäder: Tor Borg, analytiker Boverket

Skatter: Åsa Hansson, docent vid Lunds universitet