Hem Blogg Väldig osäkerhet om ekonomin, men det finns vägar ut ur coronakrisen

Väldig osäkerhet om ekonomin, men det finns vägar ut ur coronakrisen

Author

Date

Category

Mitt uppe i coronakrisen går det knappast att göra meningsfulla prognoser om ekonomin. Den väldiga osäkerheten innebär att det istället handlar om gissningar, i bästa fall av kvalificerat slag. Konjunkturinstitutet, KI, som bommade kraftigt i början av april, gör nu ett nytt försök.

Denna gång tror KI att Sveriges BNP ska krympa med -7,0 procent under 2020, mot tidigare -3,2 procent. Bakom den stora nedjusteringen ligger ny information, framför allt det branta fallet i barometerindikatorn som mäter tillståndet i den svenska ekonomin. Raset som har skett under april saknar historiskt motstycke.

Det betyder att allt i den reviderade prognosen går i fel riktning. Exporten minskar kraftigt, investeringarna faller och hushållen stramar åt sin konsumtion. Följden blir att sysselsättningen minskar och arbetslösheten stiger.

De statliga åtgärder som har satts in, främst stödet vid korttidspermittering, dämpar nedgången på arbetsmarknaden. Men kostnaderna ska betalas och ofrånkomligt är då att de offentliga finanserna försvagas. För 2020 räknar KI nu med ett offentligt underskott på mer än sex procent, samtidigt som skuldsättningen stiger väsentligt.

Just detta är inget stort problem, eftersom Sverige gick in i coronakrisen med mycket starka offentliga finanser. Där finns fortfarande resurser att ta av, även om de ska användas med eftertanke. Men detta kan endast lindra krisen, däremot inte förhindra den.

Osäkerheten är dock av gigantisk storlek, eftersom den gäller hela världsekonomin. Det finns skäl att tvivla på Konjunkturinstitutets prognos, vilket även KI självt gör. Av den anledningen har man även lagt fram ett alternativt scenario där Sveriges BNP minskar med närmare 10 procent i år.

När det gäller den globala ekonomin lutar sig KI delvis mot Internationella valutafonden, IMF, där man räknar med en nedgång för hela världens BNP med -3,0 procent i år. Även detta är mycket illa, men kan bli ännu värre om coronapandemin förlängs och den ekonomiska krisen därmed fördjupas. Det betyder också att även återhämtningen fördröjs.

Följderna för Afrika, Mellanöstern, Latinamerika och andra fattiga delar av världen kan bli förödande. För svensk del betyder det dock mer, rent ekonomiskt, hur det går i Europa, Nordamerika och Ostasien. Men även där ser utsikterna för 2020 mörka ut.

Sveriges ekonomi är som bekant mycket exportberoende, vilket i nuvarande läge bidrar till osäkerheten. Men på den svenska hemmamarknaden finns också mycket som för tillfället är högst oklart. Här är några av de många frågor som ännu är obesvarade:

Hur ska det gå med de inhemska tjänstenäringarna som står för en stor del av sysselsättningen? Kommer de ofta högbelånade fastighetsbolagen att överleva? Och ska alla problem till sist hamna hos bankerna, i form av enorma kreditförluster som de inte kan klara?

För tillfället är därför prognoser mycket vanskliga, vilket finansminister Magdalena Andersson fick känna av när hon nyligen tvingades ta tillbaka vad nyligen sagts. Enligt regeringens prognos i vårbudgeten, som lades fram vid mitten av april, skulle Sveriges BNP minska med -4,0 procent i år.

Mindre än tio dagar senare fick finansministern förklara att detta redan var överspelat och att utvecklingen skulle bli ännu svagare. Enligt henne skulle BNP-minskningen under 2020 nu istället hamna någonstans mellan -4 och -10 procent, där den lägre nivån från början var tänkt som ett slags skräckscenario.

Just nu är det nog mer rättvisande att avstå från regelrätta prognoser och istället skissera olika alternativa scenarier. Sådana presenterades av Riksbanken på tisdagen och idag, onsdag, används det greppet även av Svenskt Näringsliv.

Scenarierna ligger ganska lika. Svenskt Näringsliv har tre alternativ med en BNP-minskning på -5 procent, -9 procent eller -11 procent under 2020. Riksbanken nöjer sig med att lägga fram två alternativ där BNP krymper med -5,9 procent respektive -9,7 procent.

Riksbanken avstår samtidigt från att presentera sin vanliga räntebana, som ska var dess prognos för reporäntan upp till tre år framåt. Nu begränsar man sig istället till utvecklingen på ett års sikt, där dagens nollränta väntas ligga fast.

Är nollräntan numera ett golv i Riksbankens penningpolitik? Det skulle i så fall betyda att det inte blir aktuellt med minusränta igen, oavsett vad som händer.

Många tror att det är så eftersom Riksbanken hittills inte har valt att möta coronakrisen med räntesänkningar, utan helt förlitat sig på andra åtgärder som ska öka tillgången på pengar i ekonomin. Men den uppfattningen tillbakavisades av den nya vice riksbankschefen Anna Breman, när hon på onsdagen deltog i ett webbinarium om penningpolitiken.

Räntesänkningar kan komma när tidpunkten är den rätta, fastslog hon. Men nu är det fel tillfälle för den typen av stimulanser, som fungerar bättre när det finns köplust och ekonomin är på väg uppåt igen.

Det var ett viktigt besked som kan minska osäkerheten kring Riksbankens penningpolitik. Där finns åtminstone början på en plan för vad som senare ska göras för att lyfta Sveriges ekonomi ur krisen.

Även regeringen skulle behöva lyfta blicken bortom den akuta coronakrisen. Denna kris måste förstås bekämpas, också med ekonomiska medel. Det kommer snart ytterligare åtgärder, i första hand ett omsättningsstöd till företag som till följd av krisen plötsligt har tappat sin marknad.

Men vad ska hända i längre fram? Det talas ganska vagt om offentliga investeringar, mer pengar till kommuner och regioner, liksom något slag av tillfällig konsumtionsstimulans. Men tankarna behöver vidareutvecklas, debatteras och komma till bredare kännedom. Det skulle bidra till att minska osäkerheten om vart vi är på väg efter krisen.

 

 

 

 

 

 

 

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Ut ur coronakrisen så fort som möjligt: ge tillbaka friheten som gått förlorad!

Sensommaren och början på hösten blir avgörande. Då behöver det tas sådana beslut som senare i år kan lyfta ekonomin ur det nuvarande bottenläget....

Regeringskris om anställningsskydd, går detta att undvika?

En regeringskris tycks vara under uppsegling till hösten, sedan facket har lagt in sitt veto mot förändringar i arbetsrätten. Men strikta lagregler om anställningsskydd...

Fransk-tyskt initiativ för EU framåt, Sverige bör inte stå vid sidan om

När Frankrike och Tyskland enas om en gemensam linje, brukar EU ta nya steg framåt. Det var länge sedan sist, men nu tvingar coronakrisen...

Risker finns med stigande statsskuld, men nu är alternativet ännu sämre

Statens växande budgetunderskott, till följd av coronakrisen, betyder att behovet av att låna ökar explosionsartat. Ska vi vara oroliga över det? Ja, litet grann...

Coronakrisens fyra skeden, hur ska vi hitta vägen ut?

Hur ska ekonomin komma ur coronakrisen? Det ser ut att bli en stegvis process som nog tar längre tid än vad många tänker sig....