USA-valet är inte slutligt avgjort. Ännu kan det inte uteslutas att förloraren Donald Trump lyckas trixa sig kvar. Och inte förrän i januari står det klart om Joe Biden kan få stöd av en majoritet i senaten.
Det gick litet snabbt när amerikanska medier i lördags utsåg Joe Biden till vinnare i presidentvalet. Vid den tidpunkten hade alla avgivna röster inte blivit färdigräknade.
Nu, med väljarmajoritet för Biden i fler osäkra delstater än Pennsylvania, är det ändå tydligt att han har vunnit. För Trump borde det inte återstå annat än att erkänna sig besegrad.
Presidenten vägrar dock, som väntat, att ge upp och försöker nu ta hem spelet genom att gå till domstol. Hans förhoppning tycks vara att den konservativa majoriteten i Högsta domstolen till sist ska rädda honom.
En sådant resultat tycks dock allt mer osannolikt, eftersom några belägg för valfusk inte har kunnat presenteras. För att Trump skulle vinna krävs dessutom att valutslaget i åtskilliga delstater underkänns. Hittills tyder inget på detta.
Detta betyder nog inte att Trump ger sig. Fortfarande kan han försöka få republikanskt dominerade delstater att obstruera valet av Joe Biden. Det skulle ske genom att de vägrar att utse ledamöter till den elektorsförsamling som den 14 december ska rösta fram en ny president.
Resultatet skulle då, i enlighet med USA:s författning, kunna bli att kongressens representanthus får ta över beslutet att utse presidenten. I det läget används ett särskilt förfarande där endast en ledamot per delstat får rösta, vilket kunde ge en republikansk majoritet som stöder omval av Trump.
Vad som här beskrivs är inte det mest sannolika förloppet. Troligare är att republikanerna slutligen fogar sig i ett valutslag som går dem i emot, även om Trump vill något annat. Men så länge han – och stora delar av hans parti – inte har accepterat valresultatet, går det inte att vara helt säker.
Det innebär också att perioden fram till den 20 januari, då presidenten för nästa mandatperiod ska installeras, kan bli orolig. Det gäller givetvis i politiken, men faran finns också för social oro som leder till våldsamheter.
Ekonomin kan också påverkas. Hittills har finansmarknadernas reaktioner på valresultatet varit måttliga, men en längre tids osäkerhet kring presidentposten kan ge upphov till stora marknadsrörelser.
Finansoro, i kombination med den pågående coronakrisen, riskerar då att bli ett sänke för USA-ekonomin och kan även drabba den övriga världen. Risken för en förvärrad global kris kan inte avfärdas.
Motkraften är då främst den amerikanska centralbanken Federal Reserve som har lyckats upprätthålla sin oberoende ställning och integritet under Trumps presidentperiod. Därifrån kan väntas massiva insatser för att, vid behov, rädda den ekonomiska situationen.
USA-kongressen kan också tänkas samla sig till ett nytt stort stödpaket, istället för det som Trump stoppade före valet. Men det kräver en vilja till samverkan mellan republikaner och demokrater som hittills inte har synts mycket av. De senaste åren har tvärtom kännetecknats av låsningar.
Nu ser det som om republikanerna får behålla en knapp majoritet i senaten, medan demokraterna dominerar i representanthuset. Men senatsvalet är ännu inte avgjort, utan avgörandet kommer först den 5 januari.
Då håller Georgia omval av delstatens båda senatsplatser, beroende på att ingen av kandidaterna fick mer än 50 procent av rösterna i det ordinarie valet den 3 november. Om bägge platserna går till demokraterna, så får dessa majoritet i senaten – med hjälp av att vicepresidenten Kamala Harris har utslagsröst.
För Joe Biden som president skulle en sådan framgång betyda mycket, när det gäller möjligheterna att få igenom demokraternas politik. Men betydligt troligare är att republikanerna lyckas behålla åtminstone en av platserna – och därmed även en knapp majoritet i senaten.
Det ger en nyckelroll till Mitch McConnell som sedan länge är republikanernas gruppledare i senaten. Liksom under en del av Barack Obamas presidenttid kan han använda sin position till att blockera demokraternas möjligheter att genomföra sitt program – och därmed även till att lamslå politiken.
Kanske lyckas Biden bättre med att hitta kompromisser med republikanerna i kongressen än Obama gjorde. Men följden blir då i gengäld att han tvingas ge upp åtskilligt i demokraternas valprogram. På det ekonomiska området ligger både skattehöjningarna och välfärdsprogrammen i farozonen. Samma gäller även de stora satsningarna på infrastruktur.
För demokraterna ser detta ut att leda till stor besvikelse. Biden kan däremot se en fördel i att få ökat svängrum gentemot sitt eget parti och kunna lägga politiken i mitten, snarare än till vänster. Men det kräver i så fall att han får republikanernas hjälp.
För USA:s ekonomi kunde ett sådant samförstånd vara av värde. Men är det långt dit, från dagens stämning av konfrontation. Trump kastar sin skugga över USA, även om han snart inte längre är vald president.