Det våras för konjunkturen, även om vädret ännu är minus på många håll. Men i ekonomin pekar flera indikatorer uppåt och visar att ett omslag har börjat. Lågkonjunkturen är inte slut, men den blir varken så djup eller långvarig som många hade väntat sig.
Inköpschefsindex är en sådan tidig måttstock som visar vart stämningsläget i ekonomin är på väg. Häromdagen kom siffrorna för mars som för industrins del var de högsta sedan sommaren 2022. Indexet, som varit svagt sedan dess, har klättrat upp till en neutral nivå.
Till det som hade förbättrats hörde orderingångar och orderstockar, liksom produktion och produktionsplaner. Däremot låg sysselsättningen lägre än normalt och behovet av nyanställningar i företagen var fortfarande lågt.
Detta är dock normalt, eftersom företagen brukar börja med att utnyttja befintlig personal effektivare innan de anställer fler. Följden blir att arbetslösheten stiger, även när företagen börjar gå bättre. Man ska komma ganska långt in i en konjunkturuppgång innan sysselsättningen verkligen börjar stiga.
Tjänstesektorn går också bättre än på två år, enligt inköpschefsindexet för denna sektor. Det största bidraget kommer från orderingången, följt av sysselsättningen som ofta stiger snabbare i tjänsteföretag än i industrin. Uppgången gäller inte överallt, men affärsplanerna i de större företagen inom tjänster pekar i alla fall uppåt.
Index av detta slag visar på tendenser, men ska inte uppfattas som exakta. Det gäller även konjunkturbarometern som varje månad presenteras av Konjunkturinstitutet.
För mars visar denna barometer starkare siffror än tidigare, men inte tillräckligt för att man ska kunna tala om en konjunkturuppgång. Inom bygg- och anläggningssektorn pekar siffrorna nedåt. Hushållen är mindre dystra än förut, men stämningen bland dem ger fortfarande låga siffror.
I både inköpschefsindex och konjunkturbarometern bygger materialet på uppgifter som har hämtats från en mängd företag och återspeglar deras bild av stämningsläget. Även om de skiljer sig något från varandra, så visar båda nu på en stabilt positiv utvecklingstendens. Det mesta tyder också på att denna utveckling förstärks under året.
BNP-utvecklingen ligger något längre tillbaka i tiden när den beräknas av SCB. De senaste kvartalssiffrorna som gäller fjärde kvartalet 2023 visade på ett resultat kring noll, jämfört med samma period under året innan.
Om man dock ser på enbart januari 2024, vilket givetvis är mer osäkert, så vänder BNP-siffrorna tydligt uppåt. Nya uppgifter som gäller februari ska komma inom den närmaste veckan.
När det gäller 2024, där ännu inte så mycket har hunnit rapporteras, får man i stället vända sig till prognoser – med de brister som sådana kan ha. Men de senaste bedömningarna från tunga instanser som Riksbanken, Konjunkturinstitutet och regeringen är ganska lika.
Samtliga räknar med en svagt positiv BNP-utveckling under 2024: Riksbanken talar om en ökning med 0,3 procent, Konjunkturinstitutet med 0,8 procent och regeringen med 0,7 procent. Samtliga bland dem tror att sysselsättningen sjunker något i år, medan inflationen (med korrigering för ränteutgifter) hamnar i närheten av två procent.
Dessa bedömningar kommer att hinna ändras flera gånger under årets lopp. Men mycket talar för att utvecklingstendensen förblir positiv, förutom vad gäller arbetsmarknadsläget som knappast blir bättre under 2024. Där handlar det snarare om att försöka bromsa en ytterligare försämring – och att hoppas på nästa år.
Överlag blir det tidigast under 2025 som lågkonjunkturen kan vända mot en högkonjunktur. Vad får vi se i år blir början på en vändning där hushållen kan återta förlorade realinkomster och ges möjlighet att öka sin konsumtion. Ett viktigt inslag blir att inflationen stabiliseras och att räntan sänks till en normal nivå.
I vårens kompletteringsbudget som presenteras vid mitten av april – och sedan budgetförslaget i september – kommer regeringen att kunna stimulera ekonomin på ett annat sätt än tidigare. Det innebär en återgång till mer normala förhållanden, även om resurserna är knappa i förhållande till de behov som finns på många håll.
Nu gäller det att inte stimulera för mycket, så att återhämtningen kommer i fara. Utsikterna för ekonomin är ju ändå ganska positiva, så länge inte någon oväntad katastrof inträffar. Sådant måste dock räknas in, såsom en del av hotbilden, för att utblicken ska vara fullständig.