Vid nästa nyår står Riksbanken inför stora förändringar. Mandatperioden går ut för riksbankschefen Stefan Ingves, samtidigt som en ny riksbankslag ska träda i kraft. Men inget av detta märks i torsdagens penningpolitiska beslut där mycket litet ändrades jämfört med tidigare.
Riksbanken håller fast vid den nuvarande nollräntan, även om den ska höjs under andra halvåret 2024. I förra räntebeskedet från november talade man en räntehöjning i den senare delen av det året. Skillnaden är ganska marginell.
En majoritet i Riksbankens direktion – bestående av Stefan Ingves, förste vice riksbankschefen Cecilia Skingsley och vice riksbankschefen Per Jansson – håller samtidigt fast vid tidigare riktlinjer för Riksbankens innehav av värdepapper.
Även under andra kvartalet ska man köpa obligationer för 37 miljarder kronor, i syfte att kompensera för sådana värdepapper som förfaller. Avsikten är sedan att Riksbanken ska fortsätta på samma sätt under återstoden av året, för att sedan gradvis minska köpen under följande år.
Tre andra direktionsmedlemmar – vice riksbankscheferna Anna Breman, Martin Flodén och Henry Ohlsson – röstade däremot för en omedelbar nedtrappning av obligationsköpen. De ville minska köpen till 27,5 miljarder kronor under det andra kvartalet och sedan minska dem ytterligare under andra halvåret 2022.
Ställningen i direktion var därmed tre mot tre, vilket betydde att Stefan Ingves som riksbankschef fick avgöra med sin utslagsröst. Med mycket knapp majoritet kunde han fastställa den linje som nu gäller för hela året.
Men avgörande blir sedan vad som ska hända med Riksbanken vid nästa årsskifte. Då går Stefan Ingves femåriga mandattid ut och innan dess ges riksbanksfullmäktige möjlighet att välja en ny riksbankschef.
Ingves har inte kommenterat frågan. Men efter 17 år med honom som riksbankschef borde det vara dags för ett byte, också med tanke på att han då snart fyller 70 år.
Det är också tydligt att Ingves och hans politiska uppdragsgivare inte är överens när det gäller Riksbankens roll. Det gäller kanske inte riksbanksfullmäktige, som ju utser Riksbankens ledning. Men regeringen har visat att den vill se förändringar och det verkar som om den har riksdagen med sig.
Regeringen har lagt en proposition om en ny riksbankslag, som grundar sig på förslag från en parlamentarisk kommitté. Där ingår bland annat att Riksbankens möjlighet att köpa värdepapper begränsas, så att man i normalfallet inte längre ska inneha bostadsobligationer eller företagsobligationer. Undantag gäller enbart när det råder ”synnerliga skäl”.
Stefan Ingves är en stark motståndare till detta förslag. Vid torsdagens presskonferens gjorde han klart att Riksbanken inte kommer att förbereda en avveckling av sina värdepappersinnehav, utan väntar tills riksdagens beslut är fattat.
Det blir i så fall till hösten, med tanke på att det rör sig om grundlagsförändringar som kräver två beslut – både före och efter riksdagsvalet. Riksbanken kommer därmed inte kunna förbereda sig, utan hamnar vid nyåret plötsligt i en förändrad situation.
Ingves förklarade dessutom vid presskonferensen att Riksbanken, även med den nya riksbankslagen, bör kunna hävda rätten till undantag när det gäller att inneha bostads- och företagsobligationer. Det skulle enligt honom vara motiverat både av Sveriges ekonomiskt utsatta situation och av strukturen på den svenska värdepappersmarknaden.
Slutsatsen skulle därmed kunna vara att Riksbanken själv avgör hur man ska följa den nya riksbankslagen. Det är oklart om Ingves vill driva frågan så långt, men det kommer nog heller inte att prövas.
Mycket talar ju för att Riksbanken vid nyåret står med en ny högste chef och ett nytt regelverk där man inte längre i stor skala köper värdepapper som ett penningpolitiskt medel. I de nya bestämmelserna ingår också att Riksbankens direktion ska bestå av fem ledamöter, så att riksbankschefen inte längre kan få utslagsröst.
Den nya riksbankschefen kommer att få leda ett förändringsarbete där Riksbanken får samsas med politiska organ som kräver större inflytande. Det kräver en större flexibilitet än hittills, samtidigt som man alltjämt håller på sin penningpolitiska integritet. Riksbanken får även i fortsättningen en viktig uppgift, men den kan inte längre skötas så självständigt som hittills.