Inflationen har dämpats, men inte nog för att Riksbanken ska avstå från räntehöjningar. I mars sjönk energipriset, medan de flesta andra varor och tjänster blev dyrare. Än är det långt kvar till inflationsmålet på två procent.
I bästa fall har inflationen passerat toppen, men prisökningstakten är fortfarande hög. Under mars var uppgången 10,6 procent, räknat på konsumentprisindex, KPI – jämfört med 12,0 procent i februari.
KPIF, alltså KPI med fast ränta, steg med 8,0 procent i mars, mot 9,4 procent i februari. För KPIF, med undantag för energipriser, var prisstegringen 8,9 procent i mars, mot 9,3 procent i februari.
Vad siffrorna visar är att inflationen har blivit något lägre än vid början av året. Men det mesta beror på sänkta priser för el och drivmedel, alltså energi. Livsmedel och kläder fortsatte däremot att bli dyrare, även under mars.
Inflationstakten beräknas med tolvmånaderstal, nu senast från mars 2022 till mars 2023. Det betyder att prisökningar under förra året fortfarande väger tungt i siffrorna.
Men om man ser enbart på hur priserna steg från februari till mars, så var uppgången 0,6 procent. Det är en långsammare ökning än i början av året, men ändå alldeles för snabb. Om priserna fortsätter att öka på samma sätt, skulle årstakten hamna kring sju procent.
Fullt så hög blir nog knappast inflationen under de kommande tolv månaderna, men här kan man bara gissa. I sin senaste prognos räknade Riksbanken med en lägre inflation i mars än vad den sedan faktiskt blev. Även andra bedömare var alltför optimistiska.
På finansmarknaderna ligger nu inflationsförväntningarna – räknat ett år framåt – kring fyra-fem procent, enligt en mätning som görs på uppdrag från Riksbanken av undersökningsföretaget Kantar Prospera. Det pekar i rätt riktning, men visar att nedgången väntas ta sin tid.
Egentligen är det inte så konstigt. Många företag har fått stora kostnadsökningar som de ännu inte har kunnat kompensera sig för, vare med egna prishöjningar eller med besparingar och rationaliseringar.
Konsumenterna är samtidigt inte beredda att betala mer än nödvändigt, utan avstår hellre från onödiga inköp eller försöker hitta billigare varor. Många lever litet snålare, särskilt som de är tvungna att räkna med stigande räntor även framöver.
Riksbanken kommer med största sannolikhet att höja styrräntan med 0,50 procentenheter upp till 3,50 procent vid sitt räntemöte under sista veckan i april. Det ligger i så fall i linje med vad man därifrån redan har sagt och ändras nog inte av att inflationen har dämpats något.
Syftet med räntehöjningen är att kyla ner ekonomin och därigenom försöka säkerställa att inflationen fortsätter nedåt. Det innebär en åtstramning av konsumtionen som inte är särskilt uppskattad, särskilt som konjunkturen är på väg att bli svagare.
Men Riksbanken har inget annat verkningsfullt sätt att åstadkomma en lägre inflation. Om man släppte ambitionerna och tog lättare på inflationen, så skulle prisutvecklingen troligtvis förbli alldeles för hög. Samtidigt skulle det fastställda inflationsmålet på två procent förlora sin betydelse.
Troligtvis höjer Riksbanken styrräntan igen strax efter midsommar, ifall inflationen inte går ner drastiskt innan dess. Det mesta talar för ännu en uppgång med 0,50 procentenheter till 4,00 procent. Man kan hoppas att det stannar vid detta och inte blir fler räntehöjningar, men allt beror på den kommande inflationsutvecklingen.
Från Riksbanken kommer den väntade kritiken utifrån inte att tillmätas någon betydelse. Andra centralbanker är redan uppe på högre räntenivåer – Europeiska centralbanken på 3,50 procent, Bank of England på 4,25 procent och amerikanska Federal Reserve på 5,00 procent – och de väntas dessutom snart höja ytterligare.
Riksbanken behöver knappast gå fullt så långt. I Sverige är räntekänsligheten större, eftersom de flesta svenska bostadslån har rörliga räntor och höjningar därför snabbt blir kännbara. Åtstramningen känns snabbare när många hushåll tvingas dra ner på andra utgifter för att klara högre bostadskostnader.
Sverige väntas få en mild recession under 2023, delvis beroende på hög inflation och stigande räntor. Men hittills tyder det mesta på att arbetslösheten inte stiger särskilt mycket. Regeringen bör ändå ha beredskap att vid behov kunna ingripa. Förhoppningsvis får vi veta mer på måndag, då årets vårbudget ska presenteras.