Hem Blogg Negativt stämningsläge måste brytas om det ska bli fart på ekonomin

Negativt stämningsläge måste brytas om det ska bli fart på ekonomin

Author

Date

Category

Sveriges ekonomi har passerat sin djupaste svacka och börjar återhämta sig. Ändå är de svenska hushållen oförändrat pessimistiska. Utan ett bättre stämningsläge blir det svårt att komma ur krisen.

Prognoserna för ekonomin ser allt bättre ut. Det gäller både regeringens och bankernas, liksom Konjunkturinstitutets. Alla räknar nu med att den värsta krisen är över och att fallet under 2020 inte blir fullt så stort som man tidigare trodde.

Återhämtningen har inletts, även om den blir mer märkbar under nästa år. Men det dröjer till slutet av 2021 innan produktionen kan komma upp till samma nivå som före krisen. Den höga arbetslösheten dröjer sig ändå kvar, eftersom många utslagna jobb inte kommer tillbaka utan gradvis måste ersättas med andra – vilket tar tid.

Omstarten behöver påskyndas och i detta läge är det regeringens uppgift att göra vad den kan för att få igång den svenska ekonomin. För 2021 rör det sig om en finanspolitisk stimulans på mer än 100 miljarder kronor, enligt vad finansminister Magdalena Andersson nu har kunnat berätta. Det är pengar som staten ska låna för att sedan använda inom områdena välfärd, klimat och jobb.

Än så länge är finansministern inte mer specifik än så. Det beror nog både på de förhandlingar som förestår inom regeringen och med regeringens samarbetspartier. Under de följande veckorna kommer sedan information att portioneras ut, fram till att hela budgeten läggs fram den 21 september.

Så här långt kan man konstatera att regeringen blåser på ordentligt och överträffar vad många har räknat med. Konjunkturinstitutet talade, exempelvis, om cirka 80 miljarder kronor i sin prognos nyligen. Men just nu finns inga tydliga gränser för hur stort som statens underskott får bli, utan det handlar om sätta lediga resurser i arbete.

Sverige har där fördelen av ett starkt utgångsläge med låg offentlig skuldsättning och offentliga finanser i balans. På finansmarknaderna finns förtroende för den svenska ekonomin, vilket gör det lätt att låna till låga räntor.

Svårigheten ligger inte där, utan i att använda pengarna på ett meningsfullt sätt. Det ska ju till största delen handla om sådant som tillfälligt sätter fart på ekonomin, inte om permanenta åtaganden som varaktigt höjer de offentliga utgifterna. Investeringar i infrastruktur – gärna med klimatinriktning – kan då vara bra, förutsatt de är samhällsekonomiskt lönsamma och går att både starta och slutföra inom rimlig tid.

Höjda bidragsnivåer, till exempel i a-kassan, är däremot svårt att göra kortvariga eftersom en sänkning senare utlöser protester – något som man nu kan se. Sådana reformer bör därför vara fullt finansierade redan från start och lämpar sig inte särskilt väl i detta sammanhang.

En tillfällig stimulans som däremot skulle fungera är att staten delar ut checkar som hushållen ska använda till inköp inom en bestämd tidsrymd. Det kunde få igång den privata konsumtionen som för närvarande hålls tillbaka av bristande efterfrågan.

Reformer kommer dessutom att krävas inom äldrevården, där coronakrisen har visat att det råder stora brister. Även andra välfärdssektorer som sjukvården och skolan behöver resursförstärkningar, i kombination med förändringar som leder större effektivitet och bättre resursanvändning. Sådant kan påskyndas nu, när staten är villig att satsa.

Men egentligen handlar det mindre om pengar än om tillgången på andra resurser, såsom utbildad personal. De som har blivit arbetslösa under det senaste halvårets kris tillhör ofta andra kategorier, där det behövs åtskilligt med utbildning för att få in dem i kvalificerade jobb.

Nu kan man hoppas och tro att krisen delvis avhjälper sig själv, även om det tar tid. Exporten från Sverige kommer att dra igång, så snart som även andra länder börjar få ordning på sina ekonomier. Med detta följer även import och efterhand även stigande inkomster. De svenska hushållen är visserligen svårflirtade, men kan ändå väntas börja öka sin konsumtion igen.

Här finns dock ett problem som heter brist på förtroende. Konjunkturinstitutets barometer för augusti visar att hushållen inte litar på att det ska komma en förbättring i Sveriges ekonomi, utan är oförändrat pessimistiska. Detta har sin tur en återhållande effekt på konsumtionen, utom när det gäller dagligvaror, vilket gör att den svenska hemmamarknaden förblir svag.

Detta negativa stämningsläge behöver brytas, om det ska bli fart på Sveriges ekonomi. Människor måste få känna att både att företagen kommer igång, även inom den hårt drabbade tjänstesektorn, att arbetslösheten går ner och att deras egen materiella situation förbättras. Det kräver att eget arbete lönar sig och att ökade inkomster inte äts upp av kommande skattehöjningar.

Stora satsningar inom den offentliga sektorn räcker därför inte, även om sådana också behövs. Mer behöver göras från regeringen och annat politiskt håll för att utveckla landets hela ekonomi. I detta ingår att se företagen som viktiga till mycket mer än enbart att ge jobb och bidra till skatteinkomster.

 

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Ljusare tider väntar efter coronakrisen

Vi lever för tillfället i en mörk period. Men ljuset syns ändå vid horisonten och pekar mot att 2021 blir ett bättre år. Ekonomin...

Riksbankens balansgång: hur möta dagens kris utan att skapa nya kriser?

Riksbanken utökar sina köp av värdepapper för att dämpa följderna av coronapandemin. Problemen lindras på kort sikt, men ekonomin blir mer sårbar i ett...

En revolution – men då går hemarbetet för långt

Många känner att de är mer produktiva när de jobbar hemifrån. Men lagom är bäst. Därför finns det anledning att tänka efter när en...

Farlig period för USA och världen när Trump kämpar för att sitta kvar

Den närmaste tiden blir kritisk för USA och världen. Donald Trump har inte gett upp, utan prövar varje sätt att stanna kvar som president....

En genomgripande skattereform är önskvärd, men verkar politiskt omöjlig

Det svenska skattesystemet är moget för en genomgripande reform. Men hittills har inget hänt, eftersom den politiska viljan till en bred uppgörelse saknas. Ekonomen...