Gästskribent: Bo Becker, the Cevian Professor, Institutionen för finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
Den engelska dagstidningen Financial Times har under våren dokumenterat dödlighet per datum i förhållande till normala siffror. Svenska läkare föreslog detta mått i april. Detta mått kan fungera som ett komplement till den statistik som rapporterar avlidna i Covid-19 och fånga dödsfall som inte rapporterats. Överdödlighet kan också fånga hur epidemin (och åtgärder mot epidemin som social distansering) påverkar hälsan. Detta kan inverka positivt (mindre trafik ger färre trafikolyckor) eller negativt (ökning av våldsbrott i hemmen). FT uppskattade tidigt i epidemin att det verkliga antalet dödsfall kan överstiga rapporterade siffror med 60 procent.
Det är helt klart att statistiska metoder måste användas för att uppskatta vad som är normal dödlighet. När det rör sig om en dubblering av antalet döda per tidsperiod är det kanske inte så viktigt att vara precis med normalnivå, men när dödligheten är lägre blir det nog av större betydelse. Detta slog mig när jag hörde och läste en rad svenska politiker och nyhetsjournalistik diskutera SCB:s siffror som nu publiceras löpande, och inte minst påståendet om att Sveriges dödlighet skulle ha ”närmat sig normala nivåer” redan i juni.
Detta är en statistisk fråga som kräver begränsad kunskap om covid-19 specifikt, eller ens om medicin i allmänhet, och jag tror att SCB har räknar ordentligt fel. Jag räknade om och kom till en annan slutsats.
Jag använde data som finns tillgängliga på SCB hemsida och som uppdateras löpande. Nedan är data som fanns på länken 24 augusti 2020, och som enligt excelarket i länken daterades till 21/8. Dessa data jämför dagliga rapporterade dödsfall 2015-2020. SCB:s slutsats om normalt antal dödsfall framgår av deras figur i arket ”Tabell 1”:
Man kan nog bortse från de sista dygnen, eftersom dödsfall rapporteras med varierande fördröjning. I SCB:s tabell är den lila linjen dagliga data för 2020 och den gröna genomsnitt för åren 2015-2019. Man ser att linjerna skiljer sig åt fram till början av juni och sedan ligger ”nära” varandra – exakt hur nära är kanske svårt att avgöra från bilden, men mycket närmare än i april.
Grafen ovan har följande fel enligt min mening, om den ska användas för att bedöma huruvida dödligheten överstiger normala nivåer.
Ingen utjämning, fel startdatum, och fel slutdatum
Vi bör inleda i början av året, så att vi har en jämförelseperiod innan epidemin. Vi bör sluta runt en vecka innan publikationsdatum för att undvika problem med sen rapportering.
De dagliga siffrorna varierar för mycket för att göra ordentliga jämförelser. Ett rullande sju-dagars snitt är bättre (sju dagar hanterar eventuell veckorytm i mortalitet eller rapportering). Så här ser det ut:
Jag har lagt till ackumulerad överdödlighet sedan årsskiftet i grått (skala till höger).
Den uppmärksamme hobbyepidemiologen uppmärksammar genast att den gröna linjen (2020) ligger lägre än den lila under åren 2015-2019 och ända fram till 22 mars i år. Detta var innan Covid-19 hade spridit sig i Sverige och leder rimligen till slutsatsen att snittet för 2015-2019 inte är en bra bas för jämförelser av dödlighet. Ackumulerad överdödlighet i mitten av mars skulle ha varit -1 400 personer. Detta verkar orimligt. En snabb googling ger vid handen att (a) 2018 var ett tufft år p.g.a. varm sommar och (b) att svensk dödlighet faller med tiden (detta har tydligen att göra med storleken på svenska barnkullar på 1920-talet, och kanske också beror på medicinska och andra förändringar). Här är totalt antal döda i Sverige per år sedan år 2000 (baserat på en annan tabell från SCB).
Trenden är fallande, med 162 dödsfall per år, eller, cirka 0,443 dagliga dödsfall färre varje år. Så 2020 borde det vara 0,44 dagliga dödsfall lägre än 2019, 0,9 dagliga dödsfall lägre än 2018, 1,3 lägre än 2017, och så vidare. Enligt trenden i figuren ovan borde vi 2020 ha haft 89 714 dödsfall. Per dag blir detta 246 dödsfall, medan snittet för 2015-2019 var 283 döda per dag, alltså 37 för många per dag. En enkel justering för att hantera detta är att ta den dagliga snittsiffran för 2015-2019, men subtrahera 37. Då ser figuren ut så här:
Detta verkar för lågt och ger överdödlighet redan i januari. Om vi vill välja justeringsfaktor för 2015-2019 så att det är noll överdödlighet under perioden fram till början av mars är en justering med -20 lagom.
Detta är rimligare. Nu har vi jämfört 2020 med snittet av föregående fem år minus 20 per dag. Det stämmer mycket väl, såtillvida att det ger noll överdödlighet fram till epidemins start. Kanske kan en demograf göra bättre uppskattningar av vad normal daglig dödlighet borde vara. Tills vidare kanske ger denna prognos i alla fall rimligare data än SCB:s glädjebesked.
Vad blir slutsatserna? Total överdödlighet sedan epidemin startade är runt 8 000 i Sverige. Detta inkluderar 1 231 i juni, 479 i juli, och 169 under första halvan av augusti. Nära noll, men inte riktigt där ännu.