Riksbankens planer: låt svenskarnas betalningar gå genom eurosystemet

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Ska svenskarnas betalningar få styras från Italien? Ja, det kan – något hårdraget – bli följden om Riksbanken verkställer sina planer på att låta Sverige anslutas till euroländernas betalningssystem.

Det rör sig om en stor förändring som allmänheten nog inte märker så mycket av. Men där finns viktiga principfrågor, såsom om svenskarnas betalningar ska kunna kontrolleras från annat land.

Däremot handlar det inte om en smygande svensk övergång till euron. Ett byte av valuta avgörs inte av Riksbanken utan av riksdagen, eventuellt efter en ny folkomröstning.

Men på det praktiska planet gäller det ändå om ett närmande till eurosystemet, om svenska betalningar går in i dess betalningssystem. Det finns dock starka skäl att gå den vägen: svenska lösningar när det gäller betalningar blir dyrare och riskerar att fungera sämre.

Betalningssystem är livsviktiga, även om vi oftast inte tänker på dem – utan förutsätter att de ska fungera. Men på den positiva sidan kan noteras hur Swish under senare år har förenklat livet för många svenskar. En aktuell fråga är nu om denna utveckling mot snabba och smidiga elektroniska betalningar ska kunna gå vidare.

Riksbanken är på efterkälken, såtillvida att dess betalningssystem med affärsbankerna – kallat RIX – är öppet endast på vardagar mellan klockan 7 och 17. Det är otillräckligt numera och systemet behöver moderniseras, bland annat för att vara öppet dygnet runt.

Detta skulle bli dyrt att göra på egen hand och det är här som Riksbanken pekar på fördelarna med att istället utnyttja Europeiska centralbankens redan befintliga plattform, TIPS (Target Instant Payment Settlement). Att ansluta sig dit ska däremot, med det erbjudande som Riksbanken har fått, inte kosta särskilt mycket.

Vad man då får tillgång till är ett redan utprovat system som fungerar dygnet runt och har potential för utveckling av nya betalningslösningar som allmänheten kan få nytta av.

Det låter okontroversiellt, men man ska inte vara så säker. Det kan väcka invändningar att plattformen för TIPS är placerad i Italien, vilket betyder att svenska betalningar skulle gå den i vägen och – åtminstone i teorin – kunna kontrolleras därifrån.

Självfallet innebär en sådan lokalisering att det ställs särskilda säkerhetskrav: vice riksbankschefen Martin Flodén förklarar vid en genomgång om det tilltänkta betalningssystemet att Säpo finns med i det fortsatta arbetet.

Ändå kan det uppstå en debatt om svenskt självbestämmande. Men då gäller det att vara medveten om det svenska betalningssystemet redan är helt beroende av omvärlden. Några exempel är att RIX (det nuvarande betalningssystemet) är upphandlat i Sydafrika, att svenska sedlar numera trycks i Storbritannien och korttransaktionerna i Sverige domineras av två amerikanska företag – Master Card och Visa.

Något svenskt oberoende på detta område finns alltså inte, däremot har vi ett stort behov av effektiva betalningslösningar till rimliga kostnader – vilket talar för en svensk anslutning till TIPS. Riksbankens resonemang, såsom det framförs av Martin Flodén, verkar rationellt – så länge inte andra, mer känslomässiga, värderingar får styra.

Man kan dock undra om det är samma slags tänkande som vägleder ett annat av Riksbankens stora projekt på betalningsområdet, det som gäller e-kronan. Där har man alldeles nyligen aviserat en kommande upphandling av tekniska leverantörer, till ett system som ännu inte är antaget. Det kan bli dyrt – och förefaller också som ett bakvänt sätt att arbeta.

Beträffande e-kronan skulle det vara bättre att först bestämma sig för en principlösning, innan man börjar arbeta med genomförandet. Den relevanta frågan blir då: ska vi ha en elektronisk krona som ges ut av Riksbanken och, i så fall, med vilken utformning?

När den frågan har besvarats, helst genom ett riksdagsbeslut, kunde det vara dags att pröva tekniska lösningar. Det skulle då, med fördel, kunna göras i samarbete med andra länder, både för att säkra kvaliteten och begränsa kostnaderna.

Men av någon anledning driver Riksbanken istället e-kroneprojektet i största möjliga utsträckning på egen hand, trots de nackdelar som detta för med sig. När gäller betalningssystemet TIPS tycks man däremot resonera annorlunda och tar hjälp av omvärlden.