På måndag installeras Donald Trump som amerikansk president för fyra år framåt. I övriga världen, däribland Sverige, finns många som ogillar detta. Men alla är vi ändå tvungna att förhålla oss till en ny global dagordning, också vad gäller ekonomin.
När världens mäktigaste land byter ledare så är det en händelse av största betydelse. Det gäller särskilt när skillnaden är så stor som mellan den avgående presidenten Joe Biden och hans efterträdare Donald Trump. Självfallet påverkas USA, men det gäller också andra länder som är beroende av amerikanska beslut.
I första hand tänker man nog på Rysslands krig mot Ukraina och konflikten mellan Israel och Hamas i Gaza, liksom på det konfliktfyllda förhållandet mellan USA och Kina. Hur Trump kommer att hantera dessa frågor är av största betydelse för de närmast inblandade, men också för många fler.
Till dem som också berörs hör USA:s allierade i både Nato och andra världsdelar än Europa. Frågan blir i vilken utsträckning som dessa länder i fortsättningen ska känna sig skyddade av amerikanska kärnvapen och andra stridskrafter. Hittills har Trump slagit ifrån sig frågan och menat att alla ska göra så stora militära satsningar att de kan klara sig själva.
Säkerhetspolitiska garantier från USA tycks för närvarade ganska osäkra, särskilt för Nato-medlemmar som enligt Trump inte själva har anslagit tillräckligt av egna resurser för militärt försvar. Men det kan också gälla för mindre Nato-länder som inte anses vara av tillräckligt amerikanskt intresse. Här väntar omfattar diskussioner om Nato-medlemskapets innebörd som får betydelse även för den nyblivna medlemsstaten Sverige.
USA under Trumps ledning visar samtidigt en vilja att förvärva andra länders territorier, främst Grönland. Något sådant har inte modern tid förekommit, särskilt när kraven riktar sig till ett annat Nato-land som Danmark. För alla EU-länder är det nödvändigt att sådana krav blankt avvisas. Men samma gäller även för USA:s allierade i Asien, där liknande propåer kan framföras från Kina beträffande Taiwan. Bristen på respekt för andra länders territorier gäller också Ryssland i fråga om Ukraina.
På alla dessa områden gäller det att USA står fast vid en bestämd hållning som företrädare för internationell rätt och demokrati, trots Trumps uttalanden. Om den amerikanska inställningen ändras, så blir det svårt att åstadkomma en tillräcklig trovärdighet även vid en senare tidpunkt. I så fall har också den världsordning som har gällt sedan andra världskrigets slut råkat i fara.
När det gäller Trumps syn på världsekonomin finns också problem. I fortsättningen kan USA väntas sätta upp handelshinder för att bromsa import från andra länder. Mest utsatt är Kina, men även Kanada och Mexiko ligger illa till. Även EU-länderna, däribland Sverige, drabbas men inte i samma omfattning.
Införande av höga tullar var en favoritfråga för Trump även under hans föregående presidentperiod, 2017-2021. Han menar allvar även denna gång, liksom att han nu är bättre förberedd. Troligtvis finns redan en agenda som ska sättas i verket snart efter presidentskiftet.
Möjligheterna att hindra USA från att sätta upp importtullar är dock begränsade, även om det finns starka skäl att argumentera emot sådana beslut. Tullarna skulle skada den amerikanska ekonomin, liksom andra länders. Hela världsmarknaden försvagas och den globala tillväxten riskerar att tappa farten.
Till följderna för USA hör att konsumenterna hänvisas till att köpa dyrare varor och inflationen riskerar att stiga, med påföljd att räntorna måste höjas. Dollarn kan väntas stiga gentemot andra valutor, vilket leder till svagare amerikansk konkurrenskraft och svårigheter för exporten.
För USA innebär detta ett självskadebeteende, samtidigt som även andra länder blir förlorare. Men vad kan exempelvis EU-länderna göra? Det finns alla skäl att argumentera emot tullar och andra handelshinder, liksom att driva frågorna förhandlingsvägen. I vissa fall kan amerikanerna vara beredda till andra lösningar som är mer till deras fördel.
Däremot är det är ingen god idé att sätta in motåtgärder från EU:s sida som riskerar att trappa upp situationen ända till ett globalt handelskrig. Detta prövades på 1930-talet, med förödande resultat. Följden blev att världsekonomin försvagades på alla håll. Krisen fördjupades, på ett sätt som visade sig mycket svårt att hejda.
Något liknande ska inte få hända igen, även om USA:s tullar blir mycket störande! I denna fråga har EU-länderna anledning att undvika total konfrontation med Trump, även om han har fel. Amerikanernas hjälp behövs alltjämt när det gäller Europas militära försvar och då gäller det att inte skapa oöverstigliga konflikter kring handelsfrågor.