Kriget mellan USA och Iran ökar risken för en global stagflation. Blockaden av oljetrafiken på Persiska viken kan driva fram bakslag i ekonomin och hög inflation. En sådan kris kan driva fram höjda räntor, även i Sverige.
Omkring en femtedel av världens oljeproduktion skickas ut i världen genom Hormuzsundet. En ännu större andel av all flytande naturgas skickas samma väg.
För närvarande är dock det smala sundet blockerat av Iran. Det ska fungera som en motåtgärd mot USA:s bombningar och ingen vet hur länge som detta gäller. För närvarande ser man inget slut på kriget, även om det råder en kanske kort vapenvila.
Risken finns att stridigheterna blossar upp igen. Men även om det öppna kriget upphör så betyder inte det att krigshandlingarna har tagit slut. USA blockerar Irans hamnar för utförsel av olja och gas, medan iranierna hindrar fartygstrafik genom Hormuzsundet. I båda fallen betyder det en strypning av världshandeln.
Uppmärksamheten har varit störst kring olja och gas såsom drivmedel och värmekälla. Men det handlar också om nödvändiga råvaror för tillverkning av konstgödsel och olika slags plaster. Utan dessa skulle det uppstå svårigheter för jordbruk och olika industrier.
Dessutom ger blockaden stora efterverkningar, även när transporterna av olja och gas kan börja återupptas. Persiska viken måste rensas från minor och havererade fartyg, samtidigt som raserade hamnar behöver byggas upp igen. Trafiken måste dirigeras för att de instängda båtarna ska komma ut på ett ordnat sätt.
Därför tar det lång tid innan den internationella marknaden för olja och gas kan fungera igen. Osäkerheten kommer att uppfattas som högre än tidigare och priserna drivs upp, också av att försäkringspremierna blir högre än tidigare.
De tillkommande kostnaderna blir dock större än så. Olja och gas kommer att förbli dyrare än tidigare, vilket påverkar priserna på en mängd områden under lång tid framåt. Det gäller alltifrån bostadsuppvärmning till livsmedel, för att nämna sådant som påverkar så gott som alla hushåll. Industrin får dyrare insatsvaror, vilket slår mot breda sektorer i ekonomin.
Följden blir att inflationen stiger på bred front, liksom efter tidigare internationella kriser. Det innebär då också att kompensationskrav växer fram, bland annat genom höjda lönekrav. Om arbetsgivarna ger efter kan det uppstå en karusell där priser och löner jagar varandra, utan att någon får detta bättre.
Tillväxten i ekonomin avtar samtidigt, till följd av ökade kostnader. Det leder till att sysselsättningen faller och arbetslösheten stiger, samtidigt som priserna fortsätter uppåt. Detta brukar kallas för stagflation och är mycket svårt att bekämpa för både centralbanker och regeringar.
Riksbankschefen Erik Thedéen har just varnat för en sådan situation och redogjort vilka dilemman som då kan uppstå. Riksbanken kan tvingas att i första hand bekämpa inflationen genom räntehöjningar, trots att nedgången i ekonomin
Thedéen anger inte tydligt vilken väg som Riksbanken kommer att välja under den närmaste tiden. Men han förklarar att inflationen kan bli något högre än vad man tidigare har räknat med och detta kräver en hög beredskap.
En rimlig slutsats av vad han säger är då att det inte blir någon räntesänkning, även om inflationen än så länge är ganska låg. Däremot kan det bli en höjning av styrräntan redan före midsommaren, men dock knappast så tidigt som vid nästa räntemöte i början av maj.
Viktigt blir dock också vad andra centralbanker gör, framför allt gäller det ECB (Europeiska centralbanken). Flera av euroländerna har ett mer utsatt läge än Sverige med stora statliga budgetunderskott. Det betyder att regeringarna har begränsad handlingsfrihet och måste lita mer på centralbankens vilja att ingripa, även med räntehöjningar.
Federal Reserve i USA befinner sig i en annan situation, eftersom den amerikanska inflationen redan är i högsta laget. Samtidigt står man inför ett byte av centralbankschef och det är möjligt att den nuvarande chefen Jerome Powell vill avsluta med en räntehöjning som markerar hans självständighet mot president Donald Trump.
Sveriges Riksbank behöver inte gå i spetsen för räntehöjningar, men vill knappast komma på efterkälken. Om hotet om stagflation uppfattas som näraliggande så kan det bli flera räntehöjningar senare år. Det är trots allt bättre än att låta ekonomin fastna i en långvarig kris med svag tillväxt och alltför hög inflation. därmed fördjupas. Men om man i stället försöker att stimulera ekonomin, kan följden bli att prisökningarna tar ytterligare fart och att läget blir ännu värre.