Kriget i Mellanöstern utgör en växande fara för den finansiella stabiliteten, både globalt och i enskilda länder. En kris kan snabbt blossa upp och sprida sig i världsekonomin. Därför behövs en höjd beredskap även i Sverige.
Världen har under 2020-talet gått igenom flera finansiella kriser. Det började med den globala pandemin som inleddes på vintern 2020 och sedan efterföljdes av Rysslands attack mot Ukraina. Den första var en medicinsk kris, medan den andra – som fortfarande pågår – var ett militärt angreppskrig. Men i båda fallen blev följden också ett ekonomiskt bakslag som ännu inte är avhjälpt.
När USA, tillsammans med Israel, gick till militärt angrepp mot Iran i slutet av februari i år fick detta också globala följder. Det gällde dock inte gällde så mycket kriget i sig själv, utan snarare att bombningarna möttes av en blockad av fartygstrafiken i Persiska viken.
Genom att Iran stängde Hormuzsundet så hejdades transporterna av olja och gas vilket främst drabbade länder i Asien. Men eftersom handeln med olja och gas är global, så betydde det också att världsmarknadspriserna sköt i höjden. Följden blev då också att ekonomin på många håll bromsades in, främst genom att inflationen steg och produktionen tappade farten.
I åtskilliga länder går ekonomin knackigt och man får räkna med att 2026 blir ett svagt år, i stället för att präglas av den återhämtning som man tidigare räknade med. Även om USA och Iran snart når en uppgörelse och Hormuzsundet öppnas för trafik, dröjer det innan man har rensat bort minor och lagat skadade anläggningar så att transporterna kan börja igen.
Men trots dessa dystra ekonomiska utsikter så kunde det vara värre. Hittills har världen sluppit ännu en finansiell kris, av det slag som inträffade vid pandemin och efter Rysslands angrepp mot Ukraina. Inte heller har det kommit en upprepning av den djupa finanskrisen 2007-2009 som började med en fastighetskrasch i USA.
Av detta kan man dra slutsatsen att faran är över, men det behöver inte stämma med verkligheten. Även om blockaden av Hormuzsundet ännu inte har medfört en allvarlig finanskris, så kan en sådan ändå inträffa fastän med viss fördröjning.
Riksbanken varnar för detta i den rapport om finansiell stabilitet som just har presenterats. Där framhålls att osäkerheten är stor och att riskerna fortfarande ökar. Flera samverkande faktorer, utöver kriget mellan USA och Iran, kan alltjämt utlösa en finanskris.
Skälet är att det redan tidigare fanns växande problem såsom de allt större statsskulderna i många länder, där USA nu är uppe kring 130 procent av BNP. Europeiska länder som Frankrike, Italien och Storbritannien är uppe på liknande nivåer. Detta leder också till att marknadsräntorna är på väg uppåt, vilket kan sätta de offentliga finanserna i klämma.
Aktiemarknaden, framför allt i USA, går däremot starkt. Men mycket beror på de stora framgångarna för ett litet antal AI-företag, vars aktiekurser fortfarande går starkt uppåt. Men om ett bakslag skulle komma – vilket förr eller senare är nästan oundvikligt – så kan följderna bli drastiska. De skulle då också kunna dra med sig fler länder, däribland Sverige.
De amerikanska AI-företagen gör stora investeringar, främst med lånade pengar från privata kreditfonder som i USA spelar en allt större roll. Dessa fonder uppfattas dock inte som särskilt transparenta, vilket betyder att de kan vara riskabla som finansieringskällor. Om någon av dessa fonder kraschar så kan fler dras med i fallet.
Cyberhoten uppfattas också som en stigande risk. AI-utvecklingen går mycket snabbt och ger stora möjligheter, men såväl stater som företag utsätts också för allt större faror. Det gäller inte minst på det finansiella området.
Med tanke på det spända världsläget och de känsliga frågor som skulle avhandlas kunde man tänka sig att Riksbankens presskonferens skulle vara välbesökt. Men så var inte fallet. Endast en journalist (nämligen skribenten till detta blogginlägg) fanns på plats. Ett okänt antal personer följde mötet digitalt, men kunde då inte ställa frågor.
Presskonferenser är förstås inte det enda sättet att sprida information och man får hoppas att Riksbanken kan nå ut på andra vägar. Det är ändå ett viktigt budskap att kriget i Mellanöstern ger upphov till större global osäkerhet och medför ökade risker för den finansiella stabiliteten i världen.