Avgörandet när det gäller Riksbankens nästa räntebeslut ligger i Mellanöstern. Om Hormuzsundet förblir stängt i sommar, blir det alltmer troligt med en svensk räntehöjning.
Detta kan man utläsa av protokollet från Riksbankens senaste räntemöte som nu har publicerats.
Vid detta möte var de fem direktionsmedlemmarna överens om att låta styrräntan ligga kvar på 1,75 procent. Men samtidigt förklarade sig flera av dem beredda att höja styrräntan om kriget i Mellanöstern medför att Hormuzsundet förblir stängt för transporter.
Sverige har visserligen än så länge klarat sig lindrigt undan när det gäller prisökningar, beroende på att blockaden främst drabbar handeln mellan länderna kring Persiska viken och stora delar av Asien. De svenska inflationssiffrorna för april, som just har publicerats, var oväntat låga.
Men efterhand stiger risken för att världsmarknadspriserna stiger på ett sätt som även påverkar Sverige. Det gäller såväl olja och gas som exempelvis konstgödsel. I så fall kan såväl drivmedel som livsmedel blir dyrare.
Faran finns då också att prisstegringarna fortplantar sig till fler områden, på liknande sätt som vid den internationella inflationschocken 2021-2022. Den gången behövdes det några år med höga räntor innan man hade fått bukt med prisuppgången.
Vid detta tillfälle blir det inte likadant, eftersom Sverige har ett bättre utgångsläge med en inflation som ligger under Riksbankens mål på två procent. En snabbare uppgång i priserna kan därför tills vidare tolereras.
Därför är det troligt att Riksbanken inte kommer att höja styrräntan heller vid sitt nästa räntemöte strax före midsommar. Tiden till dess är alltför kort för att man ska ha hunnit få tillräckligt med underlag för ett sådant beslut.
Däremot kan läget vara ett annat vid strax efter mitten av augusti då blir dags följande räntemöte. Till dess borde stå klart om kriget mellan USA och Iran har nått en lösning och om Hormuzsundet har öppnats. Annars måste situationen bedömas som väsentligt mer allvarlig än hittills.
De flesta ekonomiska prognoser som presenterats under den senaste tiden har som huvudscenario att blockaden av Hormuzsundet ska hävas i sommar. Skäl för detta är att kostnaden för världsekonomin annars skulle bli orimligt hög och att många länder har ett gemensamma intresse av att få igång transporterna från Persiska viken igen.
Men sådana förnuftsbaserade resonemang behöver inte bli vad som bestämmer. Redan Donald Trumps beslut att angripa Iran, utan att ha någon tydlig plan för vad som skulle uppnås, var ogenomtänkt. Ändå valde USA att gå in i ett krig där mycket står på spel.
Irans blockad av Hormuzsundet var ett slags försvarsåtgärd, men inte heller där fanns ett nödvändigt konsekvenstänkande kring vilka förluster som skulle uppstå. Följden blev att konflikten blev ännu mer låst och svårare att komma ur.
Av dessa skäl kan man inte utesluta att kriget, som redan har pågått i två och en halv månad, kommer att drivs vidare – oavsett vilka följderna blir. Det betyder också att risken för en djup kris i världsekonomin, som i så fall även påverkar Sverige, inte kan avfärdas.
Hotet finns om en stagflation, alltså en kombination av stagnation och inflation, vilket är något som regeringar och centralbanker har svårt att hantera. Detta kan bli följden för Europa, där flera länder redan har en svag tillväxt och alltför snabb prisstegring.
Sverige behöver inte drabbas fullt så allvarligt, men befinner sig ändå i farozonen genom sin täta kontakt med andra EU-länder. Europeiska centralbanken, ECB, verkar ligga före Riksbanken när det gäller räntehöjningar, men för svensk del kan det bli svårt att inte göra sällskap.
Vid en internationell kris kan inte ett utpräglat exportland, dessutom med starka finansiella kopplingar till andra länder, ställa sig utanför. Därför är det bättre att göra sig beredd på att ett utdraget krig i Mellanöstern påverkar även oss i Sverige.