Hem Blogg Bakslag i smittspridningen förlänger den ekonomiska krisen

Bakslag i smittspridningen förlänger den ekonomiska krisen

Author

Date

Category

Sveriges ekonomi vände uppåt i somras och under den tidiga hösten. Men ännu är krisen långt ifrån över. Den senaste tidens bakslag i coronapandemin betyder att även den ekonomiska återhämtningen fördröjs.

Nya uppgifter från SCB visar på en BNP-tillväxt med 4,3 procent under tredje kvartalet i år, jämfört med föregående kvartal. Det är en kraftig uppgång som inte har haft sin motsvarighet sedan liknande uppgifter började publiceras för 40 år sedan.

Under andra kvartalet, då krisen var som djupast, föll Sveriges BNP med -8,3 procent. Man kan alltså hävda att ungefär hälften av denna nedgång nu har hämtats tillbaka. Även om siffrorna är preliminära och säkert kommer att justeras längre fram, så kan detta ändå ses som ett betydande framsteg.

Några mer detaljerade uppgifter om BNP-utvecklingen under tredje kvartalet kommer dock inte förrän i slutet av november. Men redan nu finns anledning att peka på en stark ökning av hushållens konsumtion, liksom av nettoexporten, som viktiga drivkrafter bakom återhämtningen.

Detta stöds, bland annat, av uppgifter om hushållens ökade betalkortsanvändning, liksom av rapporter om kraftiga BNP-ökningar i andra länder som är viktiga svenska exportmarknader. Samtidigt rapporterar SCB om en ökad orderingång i den svenska industrin så sent som i september.

Men även helt färsk statistik visar vad som redan har inträffat. Årets tredje kvartal tog slut i september och under oktober har utvecklingen troligtvis blivit betydligt sämre. Skälet är främst den ökade smittspridningen av covid-19 i stora delar av Europa, liksom i viss utsträckning även i Sverige.

Årets fjärde kvartal, där vi snart befinner oss vid mittpunkten, ser ganska mörkt ut – även ekonomiskt. Detta betyder också att Sverige och andra länder går in svagare i nästa år än vad man tidigare har kunnat hoppas på. Det verkar som om 2021 kommer att präglas av långsam återhämtning, där det dröjer innan hela den nedgång som har inträffat i år kan återtas.

Swedbanks ekonomer har på torsdagen kommit med en ny prognos som grundar sig på ett sådant resonemang och klär det i siffror. De räknar med att 2020 – sett som helhet – blir ett mindre dåligt i år än man kunde befara, med en BNP-minskning på -3,5 procent (istället för tidigare väntade -5,2 procent).

I gengäld väntas nästa års BNP-ökning begränsa sig till 2,1 procent, främst beroende på en svagare utveckling än tidigare väntat av export och investeringar. Sveriges ekonomi kommer även under 2021 att gå på lågvarv, vilket bland annat innebär att arbetslösheten beräknas ligga kvar strax över nio procent.

Ytterligare bedömningar från prognosmakare är på gång, men de kommer nog snarast att bekräfta bilden. Slutsatsen blir då också att det dröjer innan Sveriges ekonomi är uppe på sin tidigare bana och att de finanspolitiska stimulanserna behöver fortsätta under flera år till.

Riksbanken kommer att ligga kvar med nollränta och fortsätta med sina obligationsköp för att hålla ner marknadsräntorna – något som riksbankschefen Stefan Ingves alldeles nyligen bekräftade. Vid Riksbanken finns också beredskap att hantera en eventuell finanskris.

Men när det gäller att ytterligare stöda en återhämtning i ekonomin kan Riksbanken inte göra mycket mer, eftersom minusränta har visat sig vara ganska verkningslös. Det blir istället regeringen och riksdagen som vid behov får sätta in fler åtgärder för att stötta ekonomin.

Statens budget för 2021 har ännu inte passerat riksdagen och man får anta att det dröjer in på nästa år innan ytterligare stimulanser sätts in. Men förlängningar av pågående stöd som annars upphör vid årsskiftet, till exempel vad gäller korttidsarbete, kan innan dess bli aktuella. Sedan beror mycket på hur det går med coronasmittan under de närmaste månaderna.

Så länge hotet därifrån känns starkt, så är det knappast meningsfullt med andra insatser än med ett uppehållande försvar för att stötta ekonomin. Kraftiga stimulanser blir mer verkningsfulla först när det finns en uppgång att blåsa under, såsom det såg ut tidigare i höstas.

Jämfört med många andra länder har Sverige dock fördelen att nu inte vara lika hårt drabbat av smittspridningen. Därtill kommer att de svenska offentliga finanserna är starka nog att ge utrymme för en expansiv finanspolitik under ganska lång tid. Det ger oss ändå goda förutsättningar att komma igenom krisen.

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

En revolution – men då går hemarbetet för långt

Många känner att de är mer produktiva när de jobbar hemifrån. Men lagom är bäst. Därför finns det anledning att tänka efter när en...

Farlig period för USA och världen när Trump kämpar för att sitta kvar

Den närmaste tiden blir kritisk för USA och världen. Donald Trump har inte gett upp, utan prövar varje sätt att stanna kvar som president....

En genomgripande skattereform är önskvärd, men verkar politiskt omöjlig

Det svenska skattesystemet är moget för en genomgripande reform. Men hittills har inget hänt, eftersom den politiska viljan till en bred uppgörelse saknas. Ekonomen...

Vinner Biden slutligen över Trump? Valet i USA är ännu helt inte avklarat

USA-valet är inte slutligt avgjort. Ännu kan det inte uteslutas att förloraren Donald Trump lyckas trixa sig kvar. Och inte förrän i januari står...

Bakslag i smittspridningen förlänger den ekonomiska krisen

Sveriges ekonomi vände uppåt i somras och under den tidiga hösten. Men ännu är krisen långt ifrån över. Den senaste tidens bakslag i coronapandemin...