Det blir en räntesänkning i maj, såvida inflationen fortsätter att sjunka och ekonomin i övrigt följer nuvarande kurs. Vid större osäkerhet kan Riksbanken vänta med att sänka styrräntan till i juni, men bara i nödfall dröja ännu längre.
Riksbankschefen Erik Thedéen har ett komplicerat budskap att förmedla, när han ska förklara Riksbankens olika avvägningar.
Just nu anser han och den beslutande direktionen att det ännu är alltför tidigt med en räntesänkning, redan nu i mars. Visserligen går det åt rätt håll med inflationen, men ännu kan det inträffa bakslag. Viss oro råder kring tjänsteföretagen som tycks vara inställda på stora prishöjningar.
Däremot borde läget borde vara tydligare i maj, ifall inget annat oönskat inträffar innan dess. I så fall borde Riksbanken kunna sänka styrräntan, ifall det geopolitiska läget inte har blivit ännu mer oroligt. Men då krävs också att det går åt rätt håll med inflationen, liksom att kronkursen står sig någorlunda mot euron och dollarn.
Vid osäkerhet i fråga om detta kan Riksbanken vänta med räntesänkningen till i juni. Men att dröja ännu längre är inte önskvärt, annat än om utsikterna har allvarligt försämrats. Nu gäller det att våga väg, även om Federal Reserve och Europeiska centralbanken, ECB, skulle ha sina skäl att avvakta.
Detta resonemang gäller särskilt om de stora centralbankerna får större problem att driva ner inflationen, till följd av snabbare löneökningar än i Sverige. I så fall bör det vara möjligt för Riksbanken att ta steget före, åtminstone i ett läge där man kan räkna med att åtminstone ECB snart följer efter med räntesänkningar.
Riksbanken utfärdar inga löften angående räntan, lika litet nu som under sin föregående chef Stefan Ingves. Men siktet är nu ändå inställt på att hinna med tre räntesänkningar under loppet av 2024, oavsett om den första av dem görs i maj eller i juni. Om man tvingas dröja längre, så kommer troligtvis hela den fortsatta serien av sänkningar att försenas.
För Thedéen är viktigt att kunna pröva sig fram och ta begränsade steg i sänder. Han vill kunna läsa av effekterna av tidigare fattade beslut, innan det känns tryggt att gå vidare. Därför spelar det stor roll att inte bli fördröjd, eftersom följderna av detta skulle bli märkbara även under 2025.
Exakt hur långt som styrräntan kan sänkas står ännu inte klart. Men en tänkbar lägsta nivå som nämns av Thedéen ligger på 2,5 procent. Den skulle kunna vara förenligtmed en inflation som ligger vid målet på 2,0 procent och samtidigt ge en positiv realränta runt 0,5 procentenheter.
Riksbankens räntebana, som nu sträcker sig ända fram till början av 2027, pekar mot en sådan räntenivå. Men det är naturligtvis osäkert om man når ända dit. Klart är dock att siktet är inställt mot en styrränta på 3,2 procent vid början av 2025.
Tanken att Riksbanken skulle kunna förutse inflationen på tre års sikt är numera begraven. Det är bra nog om man klarar det med en tidshorisont på tre kvartal, vilket också verkar betydligt mer realistiskt.
Nu gäller det för Riksbanken att leverera de räntesänkningar som man har ställt i utsikt för året. Även om det inte rör sig om formella löften, så uppfattas de som viktiga utfästelser som endast i nödfall kan frångås.
Bäst för förtroendet för Riksbanken är det med en första räntesänkning i maj. I så fall hamnar man på rätt spår och slipper pressen att leverera även i juni. Följande tillfällen kommer sedan i augusti eller september, respektive november eller december, och dessa gäller det också att klara.