Om Donald Trump blir USA:s president, så vill han också ta makten över centralbanken Federal Reserve. Nuvarande Fed-chefen Jerome Powell ska bort och Trump vill utse en efterträdare som han kan kommendera. Avsikten är att räntebesluten i fortsättningen ska styras av presidenten.
Trump har inte gjort någon hemlighet av sina planer på att vidga presidentmakten och det gäller även till penningpolitiken. Ordningen har hittills varit att USA:s president föreslår en styrelse för Federal Reserve vilken sedan ska kan godkännas eller förkastas av senaten. Men byten av ledamöter kan ske endast när deras mandatperiod har löpt ut, däremot inte vid någon annan tidpunkt.
Federal Reserves räntebeslut ska dessutom tas helt utan inflytande från presidenten. Avgörandena sker helt självständigt i räntekommittén som består av centralbankens styrelseledamöter samt representanter för Federal Reserves regionala banker. Ordförande i kommittén är Fed-chefen Jerome Powell.
Men nu vill Trump avsätta Powell, eftersom han är missnöjd med Federal Reserves penningpolitik. Enligt Trump borde räntorna ha sänkts snabbare, förutom under valåret då de i stället borde ha hållits oförändrade. Av den orsaken bör Powell bytas ut snabbast möjligt.
Vad Trump vill göra är alltså fullständigt klart, men däremot inte hur han ska kunna genomdriva sina planer. Powells mandatperiod löper ut i maj 2026, så till dess ska han vara skyddad. Därefter kan han förvisso bytas ut, men mycket talar för att han ändå frivilligt avgår efter vad som då blir hans andra fyraårsperiod som ordförande i Federal Reserve.
Ändå ligger beslutet delvis hos Powell själv. Utöver ordförande i Federal Reserve är han ledamot i dess styrelse, men vald till denna för en betydligt längre period. Han är dessutom ordförande i räntekommittén och utsedd till detta av Federal Reserves styrelse, utan presidentens medverkan.
Federal Reserve är därmed ganska väl skyddat av regler som är svåra för Trump att rå på. Hans utspel kan också vara ett slag i luften, särskilt som det nog är svårt att hitta en efterträdare till Powell som tar order från presidenten. Men följden kan ändå bli att det uppstår en förtroendekris på finansmarknaderna som leder till att räntorna stiger och dollarn faller. Det ligger i Federal Reserves uppgift att förhindra en sådan situation, som dessutom kan medföra en kris för USA:s finansiella institutioner.
Därutöver ligger det något ännu mer allvarligt bakom Trumps attack mot Powell. Under sin förra presidentperiod försökte han underminera andra institutioner, framför allt genom att politisera domstolarna. Högsta domstolen gavs en ny sammansättning som innebär att konservativt influerade domare ser ut att förbli i majoritet under decennier framåt.
När det gällde presidentvalet 2020 visade sig Trump också beredd att personligen ta kontakt med valansvariga i delstater, såsom Georgia, för att få dem att manipulera valresultat. Värst var ändå händelserna den 6 januari 2021, då Trump uppviglade av folkmassa av extremister att storma USA:s kongress. Syftet var att undanröja valresultatet och att framtvinga en ny rösträkning som skulle driva fram omval av presidenten.
Även denna gång kan presidentvalet leda till en konstitutionell kris där det blir nödvändigt att försvara demokratin och rättssamhället. Där ingår att slå vakt om ett självständigt Federal Reserve, som är av utomordentligt stor betydelse för USA men också för övriga världen. Det räcker med att påminna om dollarns ställning som global valuta för att man ska förstå vilka värden som står på spel, ekonomiskt och politiskt.
(Texten är även publicerad som en krönika i Tidningen Näringslivet)