Hem Blogg En nyårsönskan att verkligen tro på: Gott Nytt och Bättre År!

En nyårsönskan att verkligen tro på: Gott Nytt och Bättre År!

Author

Date

Category

Krisen är inte över, men allt mer börjar gå åt rätt håll. Det gäller både coronapandemin och ekonomin, även om vi har ännu några svåra månader framför oss. Ändå ser 2021 ser ut att bli återhämtningens år.

Redan för en månad sedan kunde man skönja en ljusning, trots att pandemin var inne i en andra våg där antalet smittade snabbt ökade. Men vaccinet var då ändå på väg, vilket gjorde att man kunde räkna med en vändning under det kommande halvåret.

Men läget i början i december var fortfarande skakigt och utsikterna kändes ännu ganska osäkra. De ekonomiska prognoserna spretade, även om alla pekade mot en förbättring under 2021.

Nu, när 2020 närmar sig sitt slut, kan man se mer påtagliga ljuspunkter inför det kommande året.

Viktigast är förstås att vaccineringen mot covid-19 har påbörjats och ser ut att kunna klaras av under första halvåret 2021. Även om detta inte innebär något omedelbart stopp för smittspridning och dödsfall, så betyder det ändå att förutsättningarna att få bukt med pandemin drastiskt ökar.

Detta ger också möjligheter att under loppet av nästa år kunna återgå till ett normalt liv, där det går att röra sig fritt och alla själva kan välja om de vill resa med tåg, gå in i en butik eller äta på restaurang.

För ekonomin borde detta också betyda ett uppsving, även om det kommer gradvis och främst handlar om att återhämta vad som har gått förlorat under krisperioden. Men exporten har redan tidigare kommit igång och nu borde det snart vara dags för investeringarna, både i företagen och för den offentliga sektorn.

De svenska hushållen kan också väntas öka sin konsumtion, när det blir fritt fram att handla i butiker, att äta ute liksom att delta i olika slags evenemang inom exempelvis sport och kultur. Det betyder i sin tur att en del av jobben som har gått förlorade under krisen kan komma tillbaka.

Arbetsmarknaden påverkas dock ganska långsamt, även om ekonomin går bättre. Många företag har under krisen låtit sin personal gå på halvfart eller ännu mindre, vilket gör att de inte nu behöver fler anställda. Vakanser uppstår visserligen på olika håll, men ofta på områden där det råder brist på kompetens.

Men positivt är ändå att arbetslösheten inte har stigit så mycket som kunde befaras. Detsamma gäller, åtminstone hittills, för antalet företagskonkurser. Trots krisens djup har utslagningen därför inte blivit så omfattande, däremot förblir det svårt för dem redan tidigare har en svag position – däribland lågutbildade ungdomar och nyanlända flyktingar.

De långsiktiga och strukturella problemen, som fanns redan före krisen, har inte försvunnit. Tvärtom har skillnaderna i samhället mellan grupper i mycket olika situation utökats. Att vända på detta är inte främst en fråga för 2021, utan blir en väldig uppgift för de kommande åren.

Till stor del måste det handla om ökade möjligheter till sådan utbildning som svarar mot samhällsbehov, både på det teoretiska och praktiska planet. Men det gäller också att stötta dem som av olika skäl inte kommer in på arbetsmarknaden, utan kommer att behöva enklare jobb och subventionerade anställningar. Även de som inte är högproduktiva kan efter sin förmåga bidra med insatser.

Behoven av offentliga insatser blir därför stora även framöver, sedan krisen har avklingat. Men snarast möjligt gäller det att komma in i en ny fas, där det inte längre rör sig främst om att rädda det bestående – utan också om att skapa nytt. Mycket av detta görs nog bäst i en samverkan mellan privat och offentligt där formerna behöver utvecklas.

Men först måste vi komma ur den akuta krisen! Vid sidan om vaccineringen har flera händelser under den senaste tiden gett anledning till ökad framtidstro:

USA:s presidentval inträffade visserligen redan den 3 november. Men först under december har det stått klart att Joe Biden kommer att kunna tillträdda, trots Donald Trumps försök att upphäva valresultatet. Därmed försvinner en stor osäkerhetsfaktor som påverkar även ekonomin. Det dröjer dock till den nya valomgången i Georgia den 5 januari tills man vet vem som får majoritet i senaten.

Brexit inträffade, formellt sett, vid förra årsskiftet. Men inte förrän nu under julhelgen har det stått klart med ett omfattande handelsavtal mellan Storbritannien och EU, istället för det brittiska EU-medlemskapet. Detta kompenserar inte för allt som försvunnit med Brexit, men betyder ändå mycket – också för Sverige. Ännu återstår dock att förhandla fram ett avtal om den viktiga tjänstehandeln.

Den senaste tidens prognoser har också blivit mer optimistiska när det gäller vägen ur krisen. Strax före jul gällde det bedömningarna från både Konjunkturinstitutet och regeringen, liksom från en internationell organisation som OECD och bankekonomerna vid Nordea. Allt fler räknar med att nedgången under 2020 inte blir lika djup som man tidigare trodde, liksom att återhämtningen går fortare.

Hur det blir i verkligheten är dock ännu en öppen fråga. Vändningen uppåt går ojämnt och fler bakslag eller störningar är nog att vänta. En så djup kris som samhället har gått igenom sätter också varaktiga spår.

Men inför 2021 talar ändå det allra mesta för en positiv utveckling. Utsikterna ser hoppfulla ut och vändningen är mest en tidsfråga. Egentligen har vi redan lämnat den värsta perioden bakom oss.

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Magdalena Andersson – lättare att bli statsminister än vinna budgetvotering

Om exakt två veckor väljs Magdalena Andersson till ny ordförande för Socialdemokraterna. Eftersom ingen annan kandiderar, blir beslutet givet. Därför var det helt rätt...

Årets ekonomipris till Nobels minne: Högre minimilöner ger inte färre jobb

Fram till mitten av 1990-talet var det självfallet att högre minimilöner skulle leda till att färre fick jobb. Men när två forskare i USA...

Norge vågar pröva nytt, lämnar nollräntan bakom sig

Norges Bank tar ledningen och lämnar nollräntan. Den norska styrräntan är nu 0,25 procent och det flaggas för ännu en höjning i december. Så...

Regeringens stimulanspaket verkar inte stötta återhämtning i ekonomin

Regeringens väldiga stimulanspaket i höstens budget verkar inte ge nämnvärd effekt på ekonomin. Varken tillväxt eller arbetslöshet ser ut att påverkas. Frågan måste då...

Stora skattehöjningar att vänta om Magdalena Andersson får bestämma

Magdalena Andersson som ny S-ledare betyder att det inte blir någon ny fastighetsskatt. Men annars är det fritt fram för skattehöjningar på en rad...