På söndag bestämmer de franska väljarna vad som ska hända med Europa. Om Marine Le Pen vinner presidentvalet i Frankrike, så förlorar både EU och Nato sin nuvarande betydelse. Det får stor inverkan, inte minst för Sverige.
Utgången av presidentvalet i Frankrike är inte självklar, även om Emmanuel Macron leder över Marine Le Pen i opinionsmätningarna. Men hans övertag är inte särskilt stort och det finns utrymme för överraskningar. Ingen av dessa presidentkandidater har ett väljarstöd att lita på.
Frankrike väljer president i två steg där endast de två ledande kandidaterna i det första valet får ställa upp i den andra och slutliga omgången. Deras valresultat blir då beroende av, bland annat, hur mycket stöd som de kan hämta från dem som tidigare har röstat på andra kandidater.
President Macron fick endast 27 procent av rösterna i första omgången, medan utmanaren Le Pen hade bara 23 procent. Men någon av dem måste nu passera 50-procentstrecket för att kunna bli vald.
För att vinna är de beroende av röster som gick till vänsterkandidaten Jean-Luc Mélanchon i första omgången. Hur hans väljare kommer att fördela sitt stöd mellan mittenpolitikern Macron och högerpopulisten Le Pen är dock ganska oklart, förutom att många nog helt avstår från att rösta i andra omgången.
I presidentvalet 2017 vann Macron med bred marginal över Le Pen, men så blir det inte denna gång. Nu söker han omval som president och har därmed inte längre nyhetens behag. För många väljare är hans politik alltför högtflygande och kommer inte i närheten av deras vardagsfrågor.
Le Pen har samtidigt blivit betydligt skickligare än förut och fångar framgångsrikt upp fransmännens kritik mot stigande priser och bristande köpkraft. Ekonomiskt har Frankrike visserligen inte utvecklats sämre än andra EU-länder, men missnöjet tycks ändå vara större.
En typisk konfliktfråga är pensionerna: Macron vill höja pensionsåldern, medan Le Pen vill sänka den. Likaså vill hon minska en mängd skatter, däribland inkomstskatten för alla som är under 30 år. Enligt henne ska även momsen sänkas på olika områden, däribland energi.
Detta är ett budskap som många väljare uppskattar, medan de har svårare att ta till sig Macrons mer långsiktigt inriktade ekonomiska program om tillväxt och produktivitet. Frankrike har höga skatter som är kännbara även för låginkomsttagare som Le Pen vänder sig till.
I botten finns även hennes välkända kritik mot invandring, där det enligt henne kan sparas mycket. Men på ett ytligt plan har Le Pen tonat ner sin fientliga hållning, som tidigare gjorde att hon uppfattades som alltför extrem. Nu är tonen inte lika hätsk, samtidigt som hennes uppfattning redan är känd.
På lika sätt är det med Le Pens inställning till EU och Nato. Nu är hon mer försiktig än för fem år sedan, då en central fråga för henne var att Frankrike skulle lämna euron. Det uppskattades inte av fransmännen och hon har tagit lärdom av detta.
I stället hävdar Le Pen en inställning till EU som går ut på att Frankrike i alla lägen ska sättas främst. Franska beslut ska inte behöva anpassa till vad som bestäms i Bryssel, utan EU-samarbetet ska bygga på frivilliga överenskommelser. EU-domstolen ska inte kunna ändra på franska beslut, även om dessa strider mot EU-rätten.
Inställningen påminner om vad Storbritannien ofta gav uttryck för inför Brexit, innan det blev ett brittiskt EU-utträde. Numera hörs liknande ofta från EU-länder som Ungern och Polen. Men det är mycket mer omskakande om Frankrike, ett av EU:s grundarländer, skulle driva en sådan destruktiv linje.
EU kan inte fungera utan Frankrike, dess näst största medlemsland. Le Pen skulle driva fram en kris för hela Europa, samtidigt som det redan pågår ett öppet krig genom Rysslands invasion av Ukraina.
Det är en farlig situation som ytterligare förvärras av att Le Pen vill försvaga Nato. Enligt henne ska Frankrike visserligen vara kvar i försvarsalliansen, men lämna dess gemensamma ledningsstrukturer och driva sitt militära försvar helt på egen hand.
Donald Trump var inne på sådana tankar för USA:s del under sin tid som amerikansk president. Nu skulle Le Pen åstadkomma en splittring inom Nato, just när Finland och Sverige söker sig åt det hållet för att söka ett tryggare försvar. Det är förvånande att denna hotfulla situation inte har uppmärksammats mer – och liknande gäller farorna beträffande EU.
Det franska presidentvalet gäller inte enbart Frankrike, utan även Europas framtid. Hittills har dock detta inte riktigt tagits på allvar, kanske beroende på bristande intresse för franska förhållanden.
Men valet mellan Macron och Le Pen kan bli avgörande, när Europa redan befinner sig i ett mycket känsligt läge. Vi kan inte påverka valutgången, men behöver bättre förstå vad som faktiskt kan hända.