Ekonomin ser ganska ljus ut inför 2022, trots att pandemin plågar oss igen. Det kommande året kan faktiskt leda till en mild högkonjunktur. Men frågan blir vad som sedan ska hända med Sverige.
Vi delar problem med världen och Europa. Det är ofrånkomligt att nästa omgång av pandemin kommer hit och att skyddsåtgärder måste göras också här.
Detta kommer nu att prägla jul- och nyårshelgerna, liksom inledningen på det kommande året. Uppmaningarna och påbuden blir fler, samtidigt som många svenskar blir mer försiktiga.
Men ska vi räkna med att även ekonomin drabbas? Ja, det anser Konjunkturinstitutet som presenterade årets sista prognos endast några timmar före regeringens och Folkhälsomyndighetens senaste pandemiutspel.
Osäkerheten är dock ännu större än vanligt. Självfallet blir det många företag i besöksnäringarna som förlorar pengar under de kommande veckorna, när många av deras gäster tvingas hålla sig hemma.
Även andra företag kan tappa i början av 2022 om konsumenternas efterfrågan viker eller det blir ännu svårare att få fram komponenter. Det kan sin i sin tur leda till produktionsstörningar och svårigheter för exporten.
Ändå ska man inte överdriva de ekonomiska effekterna. Svenska företag och arbetsplatser har numera vant sig vid att – i stor utsträckning – jobba på distans. Stora delar av industrin och den privata tjänstesektorn har klarat omställningen, medan det är värre för handeln.
Men problemen är störst i den offentliga sektorn: vård och omsorgen, skolan och andra människonära verksamheter. Personalen där drar ofta ett tungt lass, dock utan att landets ekonomi ännu påverkas särskilt mycket.
Hur Sveriges ekonomi påverkas av den kommande pandemin är ändå svårt att säga. Konjunkturinstitutet har ändå som uppgift att göra det och gissar på en tillfällig nedgång i ekonomin i början av 2022, som sedan upphör en bit in på året.
Så kan det förstås bli, men åtskilligt talar för att utvecklingen blir lugnare. Fram till och med december har det gått bra för Sveriges ekonomi, enligt Konjunkturinstitutets senaste barometer. En liten inbromsning har visserligen inträffat, men den har pågått sedan i höstas och har nog andra orsaker än pandemin.
Under den gångna hösten har företagen kämpat med höga energipriser, utan att kunna se någon ljusning. Internationellt har ekonomin varit ganska stökig, med en allt starkare tendens till inflation. De geopolitiska spänningarna har stigit, framför allt mellan USA och Kina, på ett olycksbådande sätt.
Ändå har den globala ekonomin i huvudsak gått starkt. Sverige har haft en snabb återhämtning som delvis bygger på exporten, men också på investeringar och hushållens konsumtion. De svenska företagen klarar sig numera på egen hand och behöver som regel inte ta hjälp av staten. Det känns inte så sannolikt att detta ska behöva ändras under den närmaste tiden.
Ser man på hela 2022, vilket Konjunkturinstitutet också gör i sin prognos, så blir problemen mindre. Där spår man en svensk BNP-ökning med 3,3 procent, en nedgång i arbetslösheten till 7,5 procent och en inflation på 2,8 procent. Det är inte illa, även om inflationen är i högsta laget.
Konjunkturinstitutet menar att Sveriges ekonomi kommer att gå mot en mild högkonjunktur mot slutet av 2022 och denna består även 2023. Det är i så fall inte illa, även om det kommande året skulle börja litet svagt. Bakslaget tycks snabbt vara återvunnet.
Problemen kommer istället senare, när Sverige har tagit sig ur både krisen och återhämtningen. Konjunkturinstitutet räknar med en svag BNP-ökning på 1,4 procent under 2024 och 1,3 procent under 2025. Dessa år ska samtidigt lönerna börja stiga igen som kompensation för tidigare uppoffringar. Det kan bli svårt att klara allt detta samtidigt.
Sverige, liksom många länder, har problem framför sig. Ekonomin kan faktiskt bli värre att styra när krisen är över. Nästa mandatperiod blir nog inte enkel, oavsett vem som ska bilda regering.