Inflationen faller något, men inte nog för att hejda Riksbanken från att höja styrräntan igen. Troligen väntar en räntehöjning med 0,75 procentenheter i nästa vecka. Det blir en påfrestning, särskilt för bostadsmarknaden.
Nya inflationssiffror från SCB visar att prisökningarna låg på 9,3 procent i oktober, i jämförelse med samma månad förra året. Det innebär en viss dämpning från september då inflationstakten låg på 9,7 procent. Båda talen gäller konsumentprisindex med fast ränta, kallat KPIF.
Nedgången är ganska måttlig och förklaras i huvudsak med att elpriset har fallit tillbaka. Denna förändring ska självfallet välkomnas, men inför den kommande vintern är det osäkert om den blir varaktig. Vid kallt väder stiger elpriset sannolikt kraftigt igen.
Drivmedelspriserna har däremot stigit i oktober, delvis beroende på att skattesänkningen som gällde tidigare i år har slopats. Tillsammans med andra prishöjningar blir det dyrt för konsumenterna.
Mer bekymmersamt är ändå att priserna för andra varor och tjänster än energi fortfarande stiger. Det rör sig om en bred inflation som gäller livsmedel, liksom inventarier och andra hushållsvaror. Priserna har stigit även för rekreation och kultur.
Totalt sett har inflationstakten för annat än energi gått upp från 7,4 procent i september till 7,9 procent i oktober. Prisökningarna har spridit sig till stora delar av ekonomin och kan inte skyllas enbart på dyrare energi. Därför gäller det att bryta inflationsuppgången innan läget hinner bli ännu värre.
Så långt gäller det konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, som alltså har stigit med 9,3 procent i oktober. Detta är det mått som Riksbanken främst följer och lägger till grund för sina beslut om styrräntan.
Men för svenska hushåll och företag är det också relevant att se på konsumentprisindex, KPI, som inbegriper även förändringar i räntorna. När bankernas utlåningsräntor steg i oktober, så ledde det till att KPI steg från 10,8 procent till 10,9 procent, vilket är högsta nivån sedan februari 1991.
För många hushåll med höga skulder, framför allt för bostäder, slår de höjda räntorna hårt. Hittills har man som regel klarat den ökade räntebördan, men nu blir den ännu tyngre när Riksbanken höjer styrräntan. Särskilt när det gäller lån med rörlig ränta är bankerna snabba att hänga med uppåt.
Ägare till bostadsrätter och villor tvingas därför i många fall spara in på andra utgifter. Att flytta är ofta inget alternativ, särskilt som fallande bostadspriser gör att det kan leda till förlust. Någon lättnad i amorteringskraven är inte att räkna med sedan Riksbanken och Finansinspektionen sagt nej – och därmed fått den nya regeringen att tystna i frågan.
I stället blir det andra delar av hushållens konsumtion som får stramas åt. Det kan leda till man håller igen på utgifterna för mat och väntar med anskaffningar med annat, såsom kläder. Fritidsnöjena får bli billigare, liksom turistresorna – och samma gäller betydligt fler områden.
Dämpad konsumtion på detta sätt leder till att konjunkturen försvagas. Det slår mot personalintensiva branscher som detaljhandeln och delar av tjänstesektorn, såsom restauranger och hotell. Följden blir, med stor sannolikhet, en ökad arbetslöshet.
En del företag får då problem som leder till neddragningar och stängningar. Men många fler påverkas av de högre räntorna, däribland fastighetsbranschen där bolagen ofta är tungt belånade.
Industriföretagen ser ut att klara sig bättre, men även där kan de höga räntorna betyda att investeringar skjuts upp. En annan orsak till detta är att exportnäringarna måste räkna med svagare efterfrågan från omvärlden. Många andra länder befinner sig ju i en liknande situation som Sverige med hög inflation och stigande räntor, vilket leder till att tillväxten i ekonomin upphör under nästa år.
För Sverige blir 2023 ett magert år, ekonomiskt sett. Konjunkturen är på brant nedgång, även om detta ännu inte har fått fullt genomslag. Men under den kommande vintern betyder det sannolikt att arbetslösheten stiger och produktionen bromsas.
Vad man kan hoppas på är att vändningen sedan kommer ganska snart genom att inflationen faller tillbaka. Riksbanken och andra centralbanker kan i så fall börja sänka sina styrräntor igen – och bidra till att ge ny fart åt ekonomin.
Nästa år kan sluta betydligt bättre än det börjar. Men osäkerheten är mycket stor, särskilt så länge Rysslands krig mot Ukraina pågår. Just nu är det därför ovanligt svårt för alla – hushåll och företag, liksom centralbanker och regeringar – att göra meningsfulla framtidsbedömningar.