Det nya året börjar med några negativa ekonomiska nyheter. Inköpschefsindex för industrin visar att läget var svagare i december än allmänt väntat. Riksbankens protokoll från räntemötet strax före jul tyder på att direktionen är splittrad, på ett sätt som gör det svårt att förutse den kommande penningpolitiken.
Först om stämningsläget i den svenska industrin som försämrades mot slutet av förra året. Detta är egentligen inte så förvånande, med tanke på att industrikonjunkturen redan är svag på viktiga svenska exportmarknader. Det gäller Tyskland, liksom euroländerna i stort, och Storbritannien.
Svenska industriföretag fick nu också ett påtagligt bakslag i orderingången från dessa länder. Även produktionen utvecklades måttligt i december, även om genomslaget ännu inte är lika starkt. Sysselsättningen i industrin har däremot ännu inte hunnit påverkas.
Sammantaget blir ändå följden att inköpschefsindex, som bygger på en månatlig enkät med inköpschefer vid industriföretag, föll tillbaka under december på ett sätt som inte var väntat. Man får nog räkna med att nedgången fortsätter under åtminstone de närmaste månaderna, såvida inte utsikterna stärks för exporten.
Någon sådan draghjälp utifrån tycks dock för tillfället inte särskilt sannolik. Snarare är det troligt att de svenska industriföretagen drar ner sina produktionsplaner och inrättar sig ännu mer efter en långsam konjunkturvändning.
Sedan om Riksbanken som sänkte styrräntan till 2,50 procent i december, en nedgång med 0,25 procentenheter. Mest uppseendeväckande beskedet var dock inte detta, utan att endast en ytterligare räntesänkning annonserades inför första halvåret 2025. Detta bottnade i en stor osäkerhet om utvecklingen i omvärlden och även risker beträffande återhämtningen i Sverige och kring kronans växelkurs.
Protokollet från Riksbankens räntemöte, som nu har publicerats, visar att det också råder ganska stora skillnader mellan de fem ledamöterna i den beslutande direktionen. Störst är nog gapet i uppfattning mellan riksbankschefen Erik Thedéen som ville avvakta med fler ändringar av styrräntan, utöver vad som beslutades den 18 december, och förste vice Anna Breman som sade sig ha övervägt ännu en dubbelsänkning med 0,50 procentenheter vid detta tillfälle. Hon uttalade sig då i stället klart för ännu en räntesänkning med 0,25 procentenheter, alltså till 2,25 procent, i början av 2025.
En liknande syn framfördes även av vice riksbankschefen Aino Bunge, som såg framför sig att styrräntan skulle sänkas igen när Riksbankens direktion möts på nytt till räntemöte i januari 2025. Även vice riksbankschefen Per Jansson menade att ännu sänkning av styrräntan skulle behövas i början av det nya året, i januari eller möjligen i mars.
Tre av Riksbanksdirektionens ledamöter tycks därmed vara inställda på en räntesänkning till 2,25 procent i januari eller möjligen i mars. Av de två återstående ledamöterna menade Anna Seim att en sådan sänkning borde göras under första halvåret 2025, men utan att precisera sig om tidpunkt. Riksbankschefen Erik Thedéen ville, som nämnts, avvakta med sitt ställningstagande, men konstaterade att Riksbankens räntebana pekade mot en räntesänkning under första halvåret.
Betyder detta att Riksbanken kommer att sänka styrräntan igen vid slutet av januari? Nej, det är inte säkert även om en majoritet fanns för en sådan linje vid räntemötet i december. Men ytterligare uppgifter hinner komma in, såsom nu senast om inköpschefsindex. Vid mitten av januari publiceras svenska inflationssiffror för december. Men en händelse av större betydelse blir förstås USA:s byte av president den 20 januari, då Donald Trump installeras och väntas inleda med en rivstart.
Inom Riksbanken pågår samtidigt en intern process där Erik Thedéen ska samla direktionen kring nästa räntebeslut. Vid räntemötet i december manade han till tålamod och att man ska ta sig tid att utvärdera effekterna av de gjorda räntesänkningarna, totalt med 1,50 procentenheter under 2024. Åtskilligt av stimulansen, bland annat på bostadsmarknaden, blir inte tydlig förrän under 2025.
Men samtidigt finns tecken på att konjunkturuppgången låter vänta på sig, kanske till andra halvåret 2025. Detta blir ett argument för räntesänkning som Thedéen kan tvingas godta, även om han helst skulle vilja vänta. Men om sänkningen i så fall inträffar i januari eller i mars får anses som oklart.
En möjlighet som framförs från andra håll, däribland Konjunkturinstitutet (KI), är att det behövs flera räntesänkningar under första halvåret 2025. KI vill att styrräntan successivt ska sänkas till 1,75 procent i mitten av 2025. Det skulle betyda ytterligare nedjusteringar, även vid de ordinarie räntemötena i maj och juni.
Ännu råder ännu stor osäkerhet om mycket av vad som ska hända under 2025. Viktigast är den stormaktspolitik som avgörs långt utanför Sverige. Men självfallet blir vi som världsmedborgare berörda, oavsett om det gäller krig och fred eller jordens klimatproblem.
I ett globalt perspektiv känns däremot inte konjunkturen eller Riksbankens kommande räntebeslut som det allra viktigaste. Men från svensk utgångspunkt är det ändå viktigt hur ekonomin ska skötas. Även på detta område blir 2025 ett år där mycket står på spel.