De amerikanska handelshindren slår mot den globala ekonomin. De tydligaste följderna blir svagare BNP-tillväxt och högre inflation, vilket leder till sämre levnadsstandard. Hårdast drabbade blir Mexiko och Kanada, men även USA och euroländerna råkar ut för negativa effekter. Någon påtaglig vinnare är däremot svårt att hitta.
OECD har just kommit med en prognos för världsekonomin där utvecklingen under åren 2025 och 2026 blir sämre än man tidigare förutspått. Istället för en måttlig konjunkturuppgång väntas nu viss försvagning, främst beroende på den protektionistiska politik som drivs av USA under Donald Trump.
Prognosen utgår från de amerikanska åtgärder som hittills har satts in för att fördyra importen till det egna landet. Då blir Mexiko och Kanada, som båda har USA som dominerande handelspartner, de främsta förlorarna. Men USA får en svagare tillväxt i ekonomin, främst genom en ökad inflation som försvagar hushållens köpkraft.
Euroländerna får också en sämre utveckling, framför allt genom att exporten försvåras. Ett liknande bakslag kan väntas även i Sverige, som dock inte finns med i OECD-prognosen. Men till de mest utsatta branscherna hör fordonsindustrin som spelar en viktig roll i den svenska, liksom den tyska, ekonomin.
Inflationen stiger också i åtskilliga länder, däribland både Mexiko och Kanada liksom USA. Euroländerna ser ut att klara sig bättre i det avseendet. Men om följden blir fortsatt stigande amerikanska marknadsräntor, så inverkar detta även på vår sida av Atlanten – liksom i övriga världen.
Mer oklart är om amerikanska Federal Reserve kommer att höja sina styrräntor, men det kan mycket väl inträffa senare i år. Svårare är dock att säga vad som ska hända från 2026 då mandatperioden för centralbankschefen Jerome Powell löper ut. Det ger en chans för Trump att välja ut en följsam ränteduva som efterträdare.
Ett högre ränteläge är hur som helst att vänta, internationellt. Som stimulansåtgärd kan man då tänka sig att en del länder ökar de offentliga utgifterna. Främst kan det gälla försvarsanslagen, beroende på det spända läget i Europa. I många länder finns också ett starkt tryck att investera i förbättrad infrastruktur.
I Sverige finns lediga resurser att satsa genom att man har en låg offentlig skuldsättning. Men de flesta OECD-länder är inte i den gynnsamma situationen, eftersom deras skulder har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Till dem hör USA som har en så hög skuldnivå som cirka 120 procent av BNP, till följd av långa perioder med stora budgetunderskott.
Men även bland euroländerna finns många som redan har alltför höga skulder, samtidigt som de har ett stort behov att höja sina militärutgifter. Det är ett dilemma som betyder att andra utgifter knappast kan tillåtas stiga särskilt mycket. Tyskland kan öka sin skuldsättning, medan detta blir svårare för högbelånade Italien eller Frankrike.
Kina, som också är utsatt för amerikanska tullar, får likaså en långsammare BNP-utveckling under de närmaste åren. Även där är den offentliga skuldsättningen hög och det finns inte särskilt stort utrymme för en expansiv ekonomisk politik. Någon stor draghjälp för världsekonomin är därmed inte att räkna med från kinesiskt håll, jämfört med vad som tidigare var fallet.
Kan då USA byta kurs till en mindre protektionistisk politik under Trump som president? Det verkar inte särskilt troligt, eftersom han tycks tro att tullar är till fördel för amerikansk del och han dessutom använder dem som ett maktinstrument. Risken är snarare att han går längre på denna fördärvliga väg, särskilt om det skulle uppstå ett handelskrig med andra länder.
Frågan är dock hur Trump skulle reagera om USA får allvarliga problem med stigande inflation och högre marknadsräntor, samtidigt som tillväxten i ekonomin avstannar. Följden av ett sådant bakslag skulle kunna bli att republikanerna förlora sin kongressmajoritet i mellanårsvalet 2026. Presidenten ges i så fall mindre utrymme för sin egen politik under den återstående delen av mandatperioden.
Ett sådant perspektiv känns ganska fjärran, även om valet ligger bara ett och ett halvt år framåt i tiden. Men Trump kommer säkert att göra allt han kan för att behålla makten. Där kan det ingå att slå till reträtt i handelspolitiken, även om detta idag inte verkar som det mest troliga.