Genom torsdagens besked har Riksbanken sänkt styrräntan under 2024 vid fem tillfällen med sammanlagt 1,50 procentenheter, från 4,00 procent till 2,50 procent. Det nya beslutet var väntat, särskilt som inflationen håller sig nära målet på 2,0 procent och lågkonjunkturen samtidigt har blivit mer långvarig än väntat.
Men inför 2025 är utsikterna mycket mer osäkra. Konjunkturen är fortfarande svag, även om tecken finns som pekar mot stigande realinkomster och ökad privat konsumtion. Men vändningen går trögt och kan dröja till andra delen av året. Hittills finns endast ganska svaga tecken på att de svenska hushållen ska återfå sin konsumtionslust, även en om ljusning på bostadsmarknaden kan sprida mer optimism.
Exporten möter nya hot under 2025. Det mest påtagliga är att USA:s president Donald Trump, som tillträder den 20 januari, har på sitt program att införa tullar på importen till USA. Det gäller i första hand Kina och grannländerna Kanada och Mexiko men riktar sig även mot EU-länderna, däribland Sverige. På vilken nivå som tullarna ska läggas är ännu så länge oklart, men man får räkna med kännbara effekter för svenska företag inom exempelvis fordonsindustrin.
Faran finns att detta leder till motåtgärder, främst från Kina och EU-länderna. Följden kan då bli en stegvis upptrappning som i sin tur leder mot ett handelskrig. Effekterna skulle bli allvarliga för hela den globala ekonomin, men särskilt smärtsamma för ett litet exportinriktat land som Sverige. Ännu är det för tidigt att bedöma vilka möjligheter som kan finnas för EU, som förhandlar för bland annat Sverige, att utverka lösningar och undantag.
Tullar betyder också högre svenska importpriser på varor och tjänster från USA. Den amerikanska konjunkturen är fortfarande stark och inflationen är högre än i Sverige. Federal Reserve sänkte i veckan sin styrränta, men den ligger fortfarande på 4,25 till 4,50 procent vilket är väsentligt högre än i Sverige. Med Trumps ekonomiska politik, som också innebär stora ofinansierade skattesänkningar, kan man räkna med en högre inflation som sprider sig. Följden kan bli att även de svenska konsumentpriserna pressas upp, vilket tvingar Riksbanken att hålla emot.
För Europa är däremot de ekonomiska perspektiven sämre. Konjunkturen är svag, framför allt i Tyskland, och inflationen har varit svårare att driva ner än i exempelvis Sverige. I förra veckan sänkte Europeiska centralbanken, ECB, sin viktigaste styrränta till 3,15 procent, vilket ändå är väsentligt högre än Riksbankens ränta.
Inom de två största euroländerna, Tyskland och Frankrike, pågår dessutom en djup politisk kris. Den tyska regeringen har splittrats och landet väntar på ett nyval i februari där utgången är osäker, särskilt som ytterpartier till höger och vänster är på väg framåt. Den franska regeringen har också tvingats avgå, efter att ha förlorat en viktig budgetomröstning, och det är oklart huruvida den nye premiärministern François Bayrou kan få tillräckligt med stöd. Vid ett misslyckande riskerar president Emmanuel Macron att bli maktlös när två år av hans mandatperiod ännu återstår.
Europa är i ett svagt tillstånd, samtidigt som USA driver ett eget spel både i ekonomin och politiken. Kina är berett att ta upp kampen med USA, både inom handelspolitiken och bredare geopolitiska frågor. Ryssland fortsätter Ukrainakriget, i förhoppning att vinna en utmattningsseger.
I detta läge är ytterligare en svensk räntesänkning ingen avgörande fråga, även om det finns en del som talar för ett sådant beslut. Riksbanken har nyligen genom vice riksbankschefen Anna Seim pekat på en räntenivå på 2,25 procent som den långsiktiga neutrala nivån, i ett läge där inflationen ligger stadigt kring 2,0 procent. Dessa krav är uppfyllda, så nu är det framför allt den globala osäkerheten som skulle tala emot.
Ganska klart är visserligen att Riksbanken inte kommer att sänka styrräntan i januari, långt innan viktiga faktorer har hamnat rätt. Men chansen borde vara större i mars eller längre fram i vår, när Trump har gett besked på olika områden liksom när Tysklands och Frankrikes politiska kriser kan ha hunnit lösas. Det skulle i så fall visa att ordningen är på väg att återkomma, något som många skulle sätta värde på.