Hem Blogg Krisens bistra konsekvenser: långtidsarbetslöshet och utanförskap

Krisens bistra konsekvenser: långtidsarbetslöshet och utanförskap

Author

Date

Category

Coronakrisen klyver samhället. Tydligast är det på arbetsmarknaden, med växande skillnader mellan dem som har jobb och andra som står utanför. Långtidsarbetslösheten försvinner inte när krisen i övrigt har passerat.

Utsikterna är ändå goda för att nästa år ska bli bättre än katastrofåret 2020. Men det blir en svag inledning, beroende på att pandemins andra våg fortsätter under åtminstone första kvartalet 2021. Så länge smittspridningen pågår och antalet dödsfall alltjämt är högt, kan det inte heller bli någon stabil återhämtning i ekonomin.

Väldigt mycket hänger därför på att vaccineringen mot covid-19 snart kommer igång och att den blir framgångsrik. Först med detta kan läget komma under kontroll, såväl medicinskt som på andra sätt. Dit hör att de restriktioner som för tillfället hindrar ett normalt liv, där människor träffas och rör sig fritt, kan slutligt avvecklas.

En successiv vändning är att räkna med under loppet av 2021. Exakta tidpunkter går inte att fastslå, men från och med årets andra kvartal – alltså till nästa vår – kan man också hoppas att ekonomin ska börja fungera som vanligt igen.

Delvis har detta redan inträffat, framför allt i industrin. Förra våren, när coronakrisen härjade som värst, var situationen i ekonomin närmast katastrofal. Men därefter har det för Sveriges del inträffat en uppgång i exporten. Omvärlden vill köpa svenska produkter, framför allt kapitalvaror, och efterfrågan har hållits uppe även sedan pandemin kommit tillbaka i ännu en omgång.

Många företag och deras anställda har haft stor hjälp av de statliga stöd som har inrättats under krisen. Utan dem hade konkurserna varit betydligt fler och arbetslösheten väsentligt högre. Korttidsarbete och permitteringar har gjort det möjligt att övervintra och sedan efter krisen ha något att återgå till.

Men detta gäller inte lika för alla branscher och inte heller oberoende av anställningsformer. Medan industrin och dess personal har klarat sig relativt bra, har andra delar av den svenska ekonomin och arbetsmarknaden haft det betydligt sämre.

Detta gäller särskilt för tjänstebranscher som hotell och restauranger liksom transporter. I besöksnäringarna, som generellt är arbetsintensiva, går det fortfarande mycket dåligt och många företag har därför tvingats dra ner på personalstyrkan. Åtskilliga bland dem som inte haft fast anställning, utan varit lösare knutna till verksamheten, har skickats ut i arbetslöshet.

Här skiljer sig denna kris från vad Sverige tidigare har gått igenom. Både 1990-talskrisen och finanskrisen 2008-2009 orsakade en hög arbetslöshet, men därefter hämtade sig arbetsmarknaden ganska snabbt och många kom tillbaka i jobb. Nu tycks däremot riskerna betydligt större för att det ska uppstå en varaktigt hög långtidsarbetslöshet.

Orsaken är att det, parallellt med krisen, pågår en strukturomvandling där åtskilliga av de relativt enkla jobben är på väg bort. Det finns gott om lediga platser, men för att komma ifråga måste man åtminstone ha gått gymnasieskola och besitta en god förmåga i svenska språket. Många av de nyanlända invandrarna – och även en del av dem som har varit längre i Sverige – får därför svårt att hitta arbete.

Konjunkturinstitutet framhåller i sin nya prognos att arbetslösheten ligger på ungefär samma nivå idag som vid finanskrisen 2008-2009, men att det ändå finns väsentliga skillnader. Denna gång finns de drabbade i svagare grupper på arbetsmarknaden, med en betydligt större andel lågutbildade och utrikes födda.

Arbetsförmedlingen har också just kommit med en prognos där man betonar att obalansen på arbetsmarknaden ökar, vilket medför en växande konkurrens om jobben. Samtidigt som många vakanser är svåra att bemanna, riskerar omkring 200 000 personer att fastna i en långtidsarbetslöshet som varar även när krisen i övrigt är förbi.

Någon enkel lösning på problemen finns knappast. Det bästa skulle vara att höja utbildningsnivån både bland inrikes och utrikes födda, särskilt dem som saknar grundskole- och gymnasiekompetens. Detta kunde i större utsträckning ske genom yrkesutbildningar med teoretiska inslag, däribland att skaffa sig nödvändig språkkunskap.

Men alla kommer inte nå så långt som till att bli anställningsbara på en allt mer krävande arbetsmarknad. Därför behövs det också subventionerade anställningar och inrättande av enkla jobb som marknaden numera inte på egen hand åstadkommer. Sådana leder till låga inkomster men ger ändå en möjlighet att försörja sig genom arbete, snarare än enbart bidrag.

Ingen av vägarna får lämnas oprövad, om alternativet är att många fler istället fastnar i en passiv långtidsarbetslöshet eller ett mer diffust utanförskap som kan vara täckmantel för kriminalitet. Det borde vara en tankeställare att den gängbrottslighet som för närvarande härjar inte har uppstått ur tomma intet, utan är en följd av missförhållanden som har fortlevt under decennier.

Nu är faran att den pågående krisen ger ytterligare grogrund för kriminella miljöer. Vikten av att motverka detta kan inte nog framhållas, särskilt som det är helt andra frågor kring pandemin som dominerar i debatten. Liksom det kommer att finnas kvar en vårdskuld när coronakrisen är över, har vi då också en långtidsarbetslöshet med sociala konsekvenser som måste mötas.

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Magdalena Andersson – lättare att bli statsminister än vinna budgetvotering

Om exakt två veckor väljs Magdalena Andersson till ny ordförande för Socialdemokraterna. Eftersom ingen annan kandiderar, blir beslutet givet. Därför var det helt rätt...

Årets ekonomipris till Nobels minne: Högre minimilöner ger inte färre jobb

Fram till mitten av 1990-talet var det självfallet att högre minimilöner skulle leda till att färre fick jobb. Men när två forskare i USA...

Norge vågar pröva nytt, lämnar nollräntan bakom sig

Norges Bank tar ledningen och lämnar nollräntan. Den norska styrräntan är nu 0,25 procent och det flaggas för ännu en höjning i december. Så...

Regeringens stimulanspaket verkar inte stötta återhämtning i ekonomin

Regeringens väldiga stimulanspaket i höstens budget verkar inte ge nämnvärd effekt på ekonomin. Varken tillväxt eller arbetslöshet ser ut att påverkas. Frågan måste då...

Stora skattehöjningar att vänta om Magdalena Andersson får bestämma

Magdalena Andersson som ny S-ledare betyder att det inte blir någon ny fastighetsskatt. Men annars är det fritt fram för skattehöjningar på en rad...