Hem Blogg Allmänt Ljusa utsikter för ekonomin, men mycket måste klaras efter krisen

Ljusa utsikter för ekonomin, men mycket måste klaras efter krisen

Author

Date

Category

Nu går det bra för Sveriges ekonomi igen! BNP-sifforna för första kvartalet visar att det senaste årets tapp är återtaget. I konjunkturbarometrar och prognoser pekar det starkt uppåt.

Återhämtningen ur krisen ser ut att gå att gå allt snabbare i år. Under första kvartalet ökade Sveriges BNP med 0,8 procent, jämfört med närmast föregående kvartal. Det visar att tillväxten på nytt har kommit i gång, efter ett mindre bakslag i slutet av fjolåret.

Tillväxten kommer på bred front. Den gäller både hushållens konsumtion och den offentliga konsumtionen, liksom exporten och importen. Produktionen inom näringslivet steg för såväl industrin som för privata och offentliga tjänster.

Sysselsättningen ökar också, även om det ännu inte märks i arbetslöshetssiffrorna. Men under första kvartalet steg antalet arbetade timmar rejält och även antalet sysselsatta gick uppåt, om än inte i samma utsträckning.

Skälet är att det finns gott om ledig kapacitet i företagen, framför allt genom att man har låtit många anställda vara i korttidsarbete. Nu går många upp i arbetstid, men behovet av nyanställningar är än så länge begränsat.

Tidigare i veckan kom nya uppgifter från SCB som visar att arbetslösheten i april låg så högt som 9,1 procent. En gradvis nedgång är dock att vänta senare i år och under det kommande året.

Konjunkturinstitutets barometer för maj, som presenterades på torsdagen, pekar mot en kraftig uppgång som även ser ut att ge fler jobb. Barometerindikatorn, som är det sammanfattande måttet, steg till den högsta nivån i sin 25-åriga historia. Detta visar på en stark optimism bland svenska företag och hushåll.

Tillverkningsindustrin ligger som tidigare i täten och är nu uppe på högvarv. Men även tjänstesektorn och byggbranschen är nu på kraftig uppgång, även om man där inte har kommit lika långt. Endast från detaljhandeln kommer mer dämpade omdömen om konjunkturen.

Hushållen är dock påtagligt mer hoppfulla, både när det gäller den egna ekonomin och beträffande utsikterna för landets ekonomi. Bland dem finns också förväntningar om en lägre arbetslöshet och risken för att själv förlora jobbet uppfattas som lägre än förut.

Detta stämmer ganska väl med den bild som ges från företagen. Både från industrin och tjänstesektorn, liksom handeln, talas det om behov av nyanställningar under det närmaste kvartalet. Det ser alltså ut att gå åt rätt håll, även om det är svårt att se hur stora rekryteringar som det gäller.

Statens finanser repar sig också snabbt. I en ny prognos räknar Riksgälden med att det statliga budgetsaldot ska närma sig noll redan i år och det därefter ska uppstå överskott. Det innebär en mycket klar förbättring, även om man kan utgå från att en del av pengarna kommer att användas för tillkommande utgifter.

Förstärkningen av statsfinanserna har främst sin grund i en ökning av skatteinkomsterna, till följd av att Sveriges ekonomi går bättre. Det betyder att staten får in mer i löneskatter, företagsskatter och konsumtionsskatter som momsen.

Grunden för denna bedömning är då att Riksgälden spår en ökning av Sveriges BNP med 3,5 procent i år och 3,7 procent under nästa år, med framför allt hushållens konsumtion som drivande faktor. Men draghjälp kommer då även från investeringar och offentlig konsumtion, liksom från utrikeshandeln.

För tillfället är det alltså mycket i ekonomin som går bra, men det betyder inte att krisen är över. Fortfarande finns problem, framför allt på arbetsmarknaden. Det återstår ännu att se hur långt som en stark konjunktur kan driva ner arbetslösheten.

Sverige har också mycket att ta igen efter coronakrisen. Det gäller i hög grad inom välfärdssektorn där behoven av förstärkningar är mycket stora. Det finns en stor vårdskuld som måste tas igen, liksom många brister inom äldreomsorgen.

Men den unga generationens behov behöver också uppmärksammas mer. För många har det senaste året betytt att de har missat i utbildning, på ett sätt som kan få långsiktigt negativa följder även för samhället i stort. Att ta itu med denna utbildningsskuld måste bli en av de verkligt stora uppgifterna framöver.

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Ekonomin sköts av tunga politiker i Magdalena Anderssons regering

Mikael Damberg som finansminister och Karl-Petter Thorwaldsson som näringsminister är två välkända namn i Magdalena Anderssons nya regering. Den ena är erfaren politiker, den...

Trögt för Riksbanken att lämna krisen, men på tre år hinner mycket hända

Riksbanken har förklarat hur dess krisåtgärder under covidpandemin ska börja avvecklas. På torsdagen meddelade man att den nuvarande nollräntan ska överges på hösten 2024....

En svag regering och många partier… Vem klarar att styra Sverige?

Onsdagen den 24 november 2021 går till historien. Under samma dag har Magdalena Andersson valts till statsminister och sedan fått avgå när Miljöpartiet lämnat...

Riksbanken förlorar makten när regeringen vill bestämma allt

  Svenska regeringen vill driva igenom en ny riksbankslag. Propositionen är lagd, men det är osäkert om oppositionen är med på förslagen. Klart är däremot...

Sverige har brist på arbetskraft och grönt europeiskt sammanhang

Sverige har en stor brist på arbetskraft. Det gäller särskilt inom industrin, både bland ingenjörer och olika slags specialister. För tillfälligt hindras utvecklingen av...