Hem Blogg Olyckligt om det offentliga överskottsmålet tillåts spricka

Olyckligt om det offentliga överskottsmålet tillåts spricka

Author

Date

Category

Vårbudgeten blir ganska mager på reformer och liknande gäller även i höstens budget inför 2020. I år klarar regeringen ändå inte att uppfylla överskottsmålet för de offentliga finanserna.

Det framgår av vad finansminister Magdalena Andersson hade att säga när litet mer än vecka återstår tills regeringens vårbudget ska presenteras. Några stora överraskningar blir då knappast att vänta.

Regeringen har justerat ner sin prognos för Sveriges ekonomi, jämfört med november. Det gäller framför allt för 2019, då BNP-ökningen nu väntas bli 1,6 procent – mot tidigare 2,1 procent. BNP per capita stiger med 0,6 procent, istället för 1,1 procent.

Såväl exporten och investeringarna som hushållens konsumtion växer nu betydligt långsammare. Å andra sidan stiger sysselsättningen mer än väntat och arbetslösheten blir något lägre. Men det sker på bekostnad av att produktiviteten ökar svagare.

Avmattningen har redan tidigare gjort sig påmind i andra prognoser, senast från Konjunkturinstitutet. Där framgick också vad Magdalena Andersson berättar nu: att det inte finns budgetutrymme för ofinansierade reformer, liksom att överskottsmålet för de offentliga finanserna är på väg att spricka.

Men det är annorlunda när sådana besked kommer från en finansminister. Då rör det sig inte enbart om en ekonomisk prognos, utan även om en tydlig indikation om vilken ekonomisk politik som kommer att bedrivas.

Magdalena Anderssons budskap är att Moderaterna och Kristdemokraterna, med stöd av Sverigedemokraterna, redan har lagt beslag på reformutrymmet. Det skedde när deras M/KD-förslaget till budget, med stora skattesänkningar som inte kan tas tillbaka, röstades fram av riksdagen i slutet av förra året.

Vad den S-MP-regeringen – i samarbete med Centerpartiet och Liberalerna – kan lägga fram när det gäller reformer är därför ganska begränsat, såvida man inte kan hitta ny finansiering. Därför blir det en relativt reformfattig vårbudget, trots att ambitionerna i fyrpartiuppgörelsen/Januariavtalet är betydligt större.

Ändå ser det ut som om överskottsmålet för de offentliga finanserna, som är en viktig del av ramverket för regeringens finanspolitik, inte kommer att hålla. Målet har nyligen ändrats och ska från och med 2019 vara att det strukturella överskottet – som är oberoende av konjunkturläget – ska uppgå till 0,33 procent av BNP.

Finansministern spår nu att årets offentliga överskott blir endast 0,2 procent av BNP. Det betyder i så fall att målet spräcks, just när det skulle träda i kraft.

Starten kunde onekligen vara bättre. Ansvaret får delas mellan dem som ligger bakom den uppkomna situationen: Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, likväl som regeringen och dess samarbetspartier.

Men nu är det regeringens uppgift att ingripa, om så är nödvändigt med besparingar. Annars blir det riksdagen som borde reagera. Det rör sig om en summa på uppskattningsvis sju-åtta miljarder kronor som borde gå att skaka fram ur budgeten.

Invändningen från finansministern är att det skulle leda till en ryckig politik. Det kanske stämmer, men i gengäld lyckas man upprätthålla trovärdigheten i överskottsmålet som annars riskerar att gå förlorad.

Sverige har tidigare sett vad det innebär om man accepterar slapphet när det gäller de offentliga finanserna. Faran är att utvecklingen börjar glida iväg i oönskad riktning och att man längre fram får betala ett högt pris för att komma på rätt spår igen.

Några konjunkturskäl att stimulera ekonomin genom minskat överskott finns inte, när ekonomin – trots den påbörjade avmattningen – fortfarande går relativt starkt. Som OECD påpekade häromdagen är det tvärtom viktigt att Sverige tar tillfället att bygga upp buffertar i de offentliga finanserna. Vid riktigt svåra tider, som förr eller senare kommer, kan dessa behöva utnyttjas.

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Årets största hot för globala ekonomin beror på världens politiska konflikter

Världen står inför flera stora kriser under 2022.  Demokratin är utmanad i en rad länder, varav några i Europa. Geopolitiskt blir spänningarna allt större...

Offentligt överskottsmål har gjort sitt, dags att gå över till ett balansmål

Sverige borde ändra regler för sina offentliga finanser. Idag krävs överskott under en konjunkturcykel, men allt fler röster höjs för ett balansmål eller visst...

Inför 2022: Vi behöver oberoende experter som Lars Calmfors

Räkna med att det kommande året blir stökigt! Världen kämpar fortfarande med pandemin och dess ekonomiska följder. Detta påverkar även ett förhållandevis välfungerande land...

Goda ekonomiska utsikter inför 2022 trots bakslag med pandemin

Ekonomin ser ganska ljus ut inför 2022, trots att pandemin plågar oss igen. Det kommande året kan faktiskt leda till en mild högkonjunktur. Men...

Inflationen gäller mycket mer än snabbt stigande energipriser

Inflationen verkade länge vara borta, men nu är den här igen. Sverige hade prisökningar på 3,6 procent i november och flera länder ligger ännu...