Finansminister Mikael Damberg (S) vill ha en ny stor skattereform och är beredd till samarbete med Moderaterna för att nå dit. Med det beskedet öppnar han nya möjligheter inför nästa mandatperiod, oavsett vem som vinner valet.
Idag är det 100 dagar kvar till valdagen, söndag den 11 september. Kampen hårdnar, senast genom oppositionens försök att fälla justitieminister Morgan Johansson med en misstroendeförklaring.
Men även om striden om regeringsmakten står i centrum för debatten, gäller det också att hålla ett längre perspektiv.
Nästa mandatperiod, som sträcker sig ända fram till 2026, kommer att inrymma åtskilliga svåra uppgifter. Oberoende av vilken regering som ska styra, krävs ett brett parlamentariskt samarbete på en mängd områden om man ska kunna nå resultat.
Säkerhetspolitiken, efter Sveriges ansökan om medlemskap i Nato, är ett exempel. Kampen mot gängbrottsligheten och skjutningarna är ett annat. Även när det gäller att förbättra den svenska skolan behövs mer gemensamma tag.
Så långt handlar det om ämnen som redan är mycket uppmärksammade och kan väntas bli stora i valdebatten. Men det finns även andra områden som är angelägna, men för tillfället inte diskuteras lika ofta.
Skatterna är ett sådant. Meningen var ju att det redan under den pågående mandatperioden skulle göras en stor skattereform, något som fanns tydligt angivet i januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Mycket kom sedan i vägen för en sådan skattereform. Ett skäl var att Liberalerna lämnade januariavtalet som sedan slutade att gälla. Men redan innan dess hade det visat svårt att komma överens mellan de fyra samarbetspartierna om hur skattereformen skulle inriktas.
Därför kunde man inte enas om direktiven till en stor skatteutredning – och någon sådan blev aldrig tillsatt. Frågan sköts på framtiden och regeringen fick sedan fullt upp med att hantera coronapandemin, däribland dess följder för ekonomin.
Därefter har Ukrainakriget krävt mycket stor uppmärksamhet. Följden är att huvuddelen av den snart avslutade mandatperioden har fått ägnas mest åt krisbekämpning.
Därför är det viktigt att andra har hållit frågan om en stor skattereform vid liv. Ambitiösa försök har gjorts, såsom från Finanspolitiska rådet och från ekonomen Klas Eklund i hans rapport till ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) vid finansdepartementet. Men hittills har det politiska gensvaret varit svagt.
Nu har det kommit en ny chans när SNS (Studieförbundet näringsliv och samhälle) avslutar sitt omfattande skatteprojekt som har pågått i tre år. I en ny rapport knyter docent Åsa Hansson – en framträdande skatteekonom – ihop dess olika delar och kommer med eget förslag till en ny stor skattereform. ://whttpsww.sns.se/artiklar/ett-skattesystem-for-sverige-i-en-global-varld/
I denna reform skulle ett av de främsta inslagen vara att inkomstskatten sänks, både för hög- och låginkomsttagare. I stället höjs momsen till en enhetlig nivå, bland annat för mat.
Bolagsskatten justeras ner – för att följa sänkningar i andra länder, medan bostadsskatten skärps till att även gälla det löpande värdet på fastigheter. Det innebär en fastighetsskatt, som delvis uppvägs av en lägre reavinstskatt vid bostadsförsäljning.
Syftet med Åsa Hanssons förslag är att sänka de skatter som gör störst skada för samhällsekonomin och i gengäld höja sådana skatter som har mindre negativa ekonomiska effekter. Sammantaget ska skatteuttaget vara lika stort som hittills.
Det rör sig alltså om ett ändrat skattesystem som gör att Sveriges ekonomi ska fungera bättre. Däremot tar hon inte ställning till det samlade skatteuttagets storlek, som i hög grad är en partiskiljande politisk fråga.
Finansminister Mikael Damberg (S) kommenterade den nya skatterapporten när SNS i onsdags höll en skattekonferens. Han markerade då bestämt att Socialdemokraterna inte är beredda att införa en ny fastighetsskatt. När det gäller höjning av matmomsen uttryckte han sig avvaktande, beroende på de stora prisstegringar som redan pågår.
Trots dessa reservationer förklarade Damberg att han är öppen för en stor skattereform under den kommande mandatperioden. Han sade sig beredd att samarbeta med Moderaterna, liksom andra partier, för att nå dit. Därför vill han inte binda sig för mycket i olika skattefrågor, utan i stället ge ett relativt brett spelrum för utredningar och förhandlingar.
Dambergs uttalanden betyder förstås inte att skillnaderna i skattefrågor mellan Socialdemokraterna och andra partier försvinner. Men han visar en vilja att gå vidare som längre fram kan bli viktig.
Behovet av en stor skattereform är ju inte knuten till en viss regering eller till något särskilt parti. När det gäller skattesystemet kommer det tvärtom att behövas en bred samling för att kunna åstadkomma förändringar. Säkert kommer det att gälla även efter valet.