Hem Blogg Riksbanken vill bort från minusräntan

Riksbanken vill bort från minusräntan

Author

Date

Category

Riksbanken överraskar genom att hålla fast vid sin prognos om en höjning av reporäntan kring nästa årsskifte. Med detta går man emot alla utomstående bedömare som trodde att planerna på en räntehöjning skulle överges.

Vad Riksbanken nu har beslutat är att hålla reporäntan oförändrad på -0,25 procent, vilket var helt väntat. Man har också justerat räntebanan (som är en prognos för dess kommande räntebeslut), fastän på ett förvånande sätt. Det enda som ändras är ränteutvecklingen på längre sikt, där höjningarna spås komma med större mellanrum än tidigare sagt.

Prognosen om en räntehöjning vid slutet av detta år eller början av nästa år ligger alltså fast, tvärtemot vad utomstående bedömare hade räknat med. Ändå har dessa haft goda skäl för sin uppfattning.

Åtskilligt har talat för en ändring i Riksbankens penningpolitik när konjunkturen nu är på väg att försvagas. Den mest direkta anledningen är att inflationen ligger under målet på 2,0 procent – den senaste mätningen från juli visar på 1,5 procent.

Inflationsförväntningarna bland finansmarknadsaktörer har sjunkit och nu räknar inte ens Riksbanken själv med att målet ska nås. I sin nya prognos räknar man med en inflation på 1,7 procent under både 2019 och 2020 samt 1,8 procent under 2021.

Trenden internationellt är dessutom att centralbankerna sänker sina styrräntor, inte höjer dem. Undantag finns som Norge och Tjeckien, men det väger tyngre att amerikanska Federal Reserve nyligen sänkte sin styrränta. Även Europeiska centralbanken, ECB, har flaggat för att det ska komma lättnader redan nu i september.

Hittills har sådant inverkat även på Riksbanken som inte vill att kronan ska stärkas mot världsvalutorna, eftersom det i så fall blir ännu svårare att nå inflationsmålet. Tanken har varit att en svag kronkurs gör importen dyrare, vilket förr eller senare ska nå ända fram till konsumentpriserna och ge upphov till högre inflation.

Nu väljer dock Riksbanken att resonera på annat sätt än tidigare. Man tonar ner det faktum att inflationen inte når upp till målet, vare sig nu eller längre fram. Det rör sig visserligen bara om decimaler, men sådana har tidigare tillmätts mycket stor vikt – och gjorts till en fråga om trovärdighet.

Även kronkursens betydelse för inflationen hamnar nu i bakgrunden och samma gäller för de stora centralbankernas agerande. Riksbanken anser sig nu kunna gå på tvärs mot dem, utan det skulle få någon avgörande betydelse.

Man kan tänka sig flera skäl för Riksbankens uppfattning. Viktigast är nog att dess bedömning av de ekonomiska utsikterna är ljusare än andra bedömares. Det märks i prognosen för Sveriges BNP-utveckling där det spås en ökning med 1,5 procent under 2020 och 1,9 procent under 2021.

Här finns en fallhöjd som hänger samman med att Riksbanken inte vill ta ut problem i förskott. Men om handelskonflikten mellan USA och Kina förvärras, om det blir en avtalslös Brexit, och så vidare – då kan ekonomin i både världen och Sverige gå sämre än vad Riksbanken räknar med.

Osäkerheten är stor, men ändå verkar det sannolikt att någonting negativt ska hända som sänker Riksbankens konjunkturprognos. För tillfället finns det många orosmoln, även en del av dem kanske inte skulle få så stor ekonomisk inverkan. Men det faktum att Tysklands ekonomi redan går så svagt borde vara en varningssignal även för Sverige, som också är industritungt och exportinriktat.

Vid Riksbanken ser man naturligtvis riskerna, men hoppas att de ska blåsa förbi. Vad man nog särskilt önskar är att återstoden av detta år ska bli någorlunda harmonisk. I så fall skulle det bli möjligt att stå fast vid planerna på en räntehöjning och låta den komma strax före årsskiftet.

Riksbankschefen Stefan Ingves har tidigare inte gjort någon hemlighet av att han gärna vill komma bort från den nuvarande minusräntan och låta reporäntan åtminstone nå upp till nollstrecket. Nu är han inte längre lika tydlig med detta, men det är svårt att tro att det motivet för en räntehöjning har fallit bort.

För Riksbanken har de mer än fyra åren med minusränta blivit allt mer tyngande. I andras ögon är den penningpolitik som har bedrivits inte lätt att förstå, särskilt som Sverige under samma tid har befunnit sig i högkonjunktur. Följden har också blivit en extremt svag krona, vilket i längden är mer till skada än nytta.

Det skulle ha stor symbolisk betydelse om Riksbanken kan visa att perioden med minusränta, åtminstone tillfälligt, är över. Det nya räntebeskedet ger intryck av att det är vad man satsar på, i förhoppning att planerna ska hålla ända fram.

Avgörande blir då hur ekonomin går under hösten. Om läget håller sig någorlunda stabilt kan Riksbanken bortse från orostecknen och genomdriva en räntehöjning till 0,0 procent. Säkert är det dock inte, eftersom dramatiska händelser i omvärlden eller negativ statistik kring Sveriges ekonomi kan istället tvinga fram en snabb omprövning.

Frågan är ännu inte avgjord. Det ligger nära till hands att, med konjunkturen som argument, avfärda den tilltänkta räntehöjningen. Men så enkelt är det nog inte när enig Riksbanksdirektion visar vad man vill och att detta är att komma bort från minusräntan.

Kanske är detta början på en mer flexibel hållning från Riksbanken gentemot inflationsmålet. I en pågående konjunkturnedgång är tidpunkten för detta väl inte den allra bästa. Ändå skulle det vara lovvärt om man börjar tänka mer fritt, särskilt om argumenten fortsättningsvis finns tydligare redovisade än den här gången.

 

 

 

 

 

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Höjda skatter räcker inte för att finansiera framtidens välfärd

Framtidens välfärd blir dyrare än man hittills har räknat med. De offentliga finanserna behöver ett tillskott på cirka 30 miljarder kronor per år, om...

Svenska företag vill gå i spetsen för klimatomställningen

Näringslivet vill ta täten i klimatomställningen. Det hade man inte väntat sig för några år sedan. Men den omsvängning som sedan har inträffat är...

Är i Fredagspanel hos Dagens Industri, tillsammans med Frida Bratt

Jag är i Dagens Industris ekonomistudio tillsammans med Frida Bratt från Nordnet. Vi talar om Riksbanken, börsen och SAS:s kontroversiella reklamfilm (som jag tycker...

Varför verkar Riksbanken så passiv? Det gäller ju framtiden!

Riksbanken är i vänteläge. Det handlar inte bara om reporäntan som får ligga oförändrad på nollnivå. Där var onsdagens räntebesked både väntat och rimligt,...

Mjuk eller hård Brexit? Svaret dröjer minst till nästa årsskifte!

Sedan en vecka är Storbritannien inte längre med i EU. Brexit är därmed ett faktum, oavsett om man gillar det eller ej. Men fortfarande...