Risken för en rysk invasion i Ukraina är inte avblåst. Faran finns fortfarande för ett krig i större eller mindre skala. Det är allvarligt på många sätt, men knappast för världsekonomin.
Krigshotet från Ryssland kan ännu inte avfärdas, även om vissa ryska trupper har kallats tillbaka. Syftet kan vara att skapa tillfälligt lugn som sedan kan utnyttjas för ett plötsligt angrepp. I så fall uppstår en kritisk situation för Ukraina, men besvärlig även för Europa.
Krisen kan då bli den mest riskabla sedan kalla krigets slut vid slutet av 1980-talet. Men de direkta hoten gäller främst Ukraina som kämpar för sin överlevnad. För EU-länderna rör det sig om ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, med följder för bland annat ekonomin.
Kostnaderna för EU-länderna blir militära, i form av ökade krav på upprustning. I vissa fall blir det också stora kapitalförluster, till exempel om rysk-tyska gasledningen Nord Stream 2 i Östersjön inte kan användas. Ett västembargo mot Ryssland får negativa ekonomiska effekter, även på den egna sidan.
Vissa länder drabbas mer, såsom Tyskland, och andra mindre. Mycket beror på hur stort som beroendet är på olika håll av rysk energi, i form av olja och gas. På kort sikt kan det uppstå svårigheter att ersätta importen från Ryssland.
Sådana problem kan tillfälligt driva upp de globala energipriserna, men svårigheterna är nog ändå överkomliga i ett längre perspektiv. Inte heller behöver de kortsiktigt negativa följderna på finansmarknaderna ses som särskilt allvarliga. Det är vanligt att aktiekurser reagerar kraftigt på geopolitiska konflikter, men detta brukar vara övergående.
Läget skulle vara annorlunda om Nato var direkt involverat i Ukrainakrisen. Men eftersom så inte är fallet, berörs EU-länderna inte på något mer grundläggande sätt. Embargot mot Ryssland, om det blir ett sådant, blir knappast av sådan omfattning att den västeuropeiska ekonomin tar verklig skada.
Ändå finns det en global finansiell oro, men den är av annat slag. Orsaken är att inflationen i världen är på väg uppåt, till följd av den ekonomiska uppgång som har följt efter pandemin, och att detta i allt större utsträckning har börjat påverka räntorna. Följden blir att höga aktiekurser omvärderas och hamnar på lägre nivåer.
Detta inträffar parallellt med Ukrainakrisen, men har helt andra orsaker. Man får också räkna med att denna utveckling fortsätter, oavsett vad Ryssland gör. Den ryska ekonomin är ganska obetydlig i ett globalt perspektiv, vilket står i kontrast mot landets militära betydelse.
Så mycket större inverkan för världsekonomin får vad som händer i USA, Kina eller EU-länderna. I dessa länder får man räkna med en långsammare återhämtning, efter ett starkt 2021. Utvecklingen där blir mer ojämn, liksom efter tidigare kriser.
I Sverige behövs nu inte så mycket för att stämningsläget ska påverkas och så förbli det nog under 2022. Den svenska inflationen blev 3,9 procent i januari, enligt SCB, vilket var mer än många bedömare hade räknat med. Inflationen exklusive energipriser steg till 2,5 procent, vilket var en väsentlig ökning.
I fortsättningen kan Riksbanken inte, på samma sätt som hittills, hänvisa till dyra energipriser när det gäller att förklara den höga inflationen. Prisstegringarna kommer nu med större bredd och leder till sjunkande reallöner, vilket kan bli känsligt inför avtalsrörelsen.
Riksbanken kommer knappast att vänta ända till andra delen av 2024 med att höja reporäntan, på det sätt man nyligen angav i sin penningpolitiska rapport. Redan under nästa år tvingas man nog ingripa för att hindra att en mer varaktig inflation biter sig fast.
Ukrainakrisen spelar sin roll, men är knappast avgörande. Högre inflation och räntor brukar komma ändå, när en ekonomisk kris – såsom vid pandemikrisen – därefter vänds till en kraftig återhämtning.