Kostnaden för Donald Trump och hans tvära kast i handels- och säkerhetspolitiken belastar hela den globala ekonomin. Så gott som alla länder har redan i dagsläget fått högre räntor och lägre aktiekurser, liksom större svängningar på de finansiella marknaderna. Vid en djupare kris tillhör Sverige, med sitt stora dollarberoende, dem som kan råka verkligt illa ut.
I en ny rapport om finansiell stabilitet varnar Riksbanken för växande risker i Sverige, liksom i andra länder. Med Trumps sätt att fungera som president kommer förändringarna utan förvarning, ofta genom att bördan läggs på andra än USA. Det gäller att förbereda för sådana situationer, eftersom man annars står ganska skyddslös.
Sverige har visserligen ökad sin motståndskraft genom att ställa stränga krav på bankerna och upprätthålla bestämda regler för de offentliga finanserna. Men det hindrar inte att det också finns sårbarhet, såsom hushållens höga belåning och fastighetsbolagen stora skuldsättning. Vid stigande marknadsräntor, beroende på störningar på USA:s finansmarknader, kan detta leda till ett besvärligt läge.
För svensk del är sambandet med den amerikanska ekonomin närmare än man ofta tänker på. Det handlar inte enbart om exporten där USA kommer som nummer tre i storlek. Men därutöver är det en mycket större andel av utrikeshandeln som sker i dollar, däribland inköpen av oljeprodukter. Både svenska företag och banker, liksom Riksbanken, har stora tillgångar placerade i dollar och är känsliga för kurssvängningar.
De svenska finansmarknaderna är nära kopplade till de amerikanska, så att marknadsräntorna i Sverige ofta rör sig i takt med USA. Amerikanska störningar fortplantar sig över Atlanten och blir märkbara även här. USA-baserade fonder är viktiga ägare i det svenska näringslivet, men spelar ofta efter andra handlingsregler vilket kan skapa oro i Sverige.
Osäkerheten vad gäller USA gäller i hög grad de offentliga finanserna. Trump planerar väldiga skattesänkningar som inte täcks av lika stora utgiftsminskningar, även om han vill inkludera statens ökade inkomster från tullar. Följden ser ut att bli en offentlig skuldsättning som stiger till cirka 130 procent av BNP. Detta är en skuldnivå som ses som äventyrlig när det gäller europeiska länder som Frankrike och Italien.
Men USA spelar i en egen division genom att dollarn fungerar som en världsvaluta, som brukar vara attraktiv att inneha även när USA är i ekonomisk kris. Detta har utnyttjats av många amerikanska presidenter, men knappast i samma utsträckning som av Trump. Han negligerar också de varningar som återkommande framförs av ekonomer och finansfolk om att dollarn kan varaktigt förlora sin dominerande globala ställning.
Ändå är detta en fara som inte går att bortse från, ifall Trump fortsätter att missbruka övertaget för USA-ekonomin gentemot övriga världen. Ingen vet när gränsen börjar bli nådd och fler länder väljer att placera sina tillgångar i andra värden. Men om det skulle inträffa så kunde det medföra en global likviditetskris som blir till hinder för internationell handel och annat utbyte. Det skulle i så fall bli till stor skada för Sverige och många andra länder.
Ett relativt litet land som Sverige kan inte förhindra en kris av detta slag. Men man höja sin beredskap, bland annat genom att strängt upprätthålla sitt finanspolitiska ramverk. Det handlar om att undvika offentliga underskott, också genom att inte placera tunga utgifter utanför budgeten och låta dem helt lånefinansieras. Detta skulle i nuläget gälla de ökade kostnaderna för Ukrainastödet och upprustningen av det svenska försvaret.
Man kan också försöka motverka en inhemsk fastighetskris, genom att ställa större krav på finansieringsformerna. Skuldsättningen är i dagsläget alldeles för hög, vilket kan leda till svåra bakslag om det förblir svårt att hyra ut lokaler och detta medför att huspriserna faller. Beredskap måste finnas för att räntorna stiger, även om det inte beror på svenska faktorer utan drivs fram på de internationella finansmarknaderna.
Sverige måste även i fortsättningen vara berett på olika slags kriser och ha ekonomiska buffertar att tackla dem. Detta medför kostnader, men dessa är begränsade jämfört med de stora skador som annars kan uppstå. I dagens oroliga värld blir det ännu viktigare än i den relativa lugna miljö där vi tidigare levde.