Hem Blogg Ungdomar och utrikes födda blir coronakrisens stora förlorare

Ungdomar och utrikes födda blir coronakrisens stora förlorare

Author

Date

Category

 

Coronakrisen slår hårt mot ungdomar och andra som ännu inte är etablerade på arbetsmarknaden. Många förlorar jobben och kan fastna i långvarig arbetslöshet. Mycket för deras skull behöver ekonomin snabbt komma igång igen.

Under det katastrofala andra kvartalet 2020, då Sveriges BNP föll med 8,6 procent, ökade arbetslösheten kraftigt samtidigt som sysselsättningen sjönk.

Det gällde i alla grupper, men omsvängningen till det sämre var större för ungdomar och unga vuxna, liksom för andra med tillfälliga anställningar. De äldre på arbetsmarknaden, liksom den stora gruppen av fast anställda, kom däremot relativt lindrigt undan.

Detta framgår av uppgifter från SCB som lyfts fram i Konjunkturinstitutets nya uppdatering av utsikterna för Sveriges ekonomi. De visar då också att coronakrisens ekonomiska och sociala konsekvenser drabbar mycket ojämnt.

Enligt Konjunkturinstitutet kommer arbetslösheten, som vid SCB:s senaste mätning i juni uppgick till 9,3 procent, dessutom att stiga ytterligare i höst och passera 10-procentstrecket i början av nästa år. Sysselsättningen fortsätter då också att minska.

En del personer med fast anställning kommer troligtvis att sägas upp när staten vid årsskiftet ska minska sitt stöd till korttidspermitteringar. Men möjligen kommer en förlängning som ska dämpa den effekten, även om stödet i längden blir allt mer kostsamt.

Däremot kan inte de som har haft tillfälliga jobb – eller inte ens har hunnit komma in på arbetsmarknaden – räkna med något sådant stöd. Många av dem är redan arbetslösa och har dessutom sämre skydd från a-kassan än mer etablerade grupper.

Utrikes födda tillhör arbetsmarknadens mest utsatta. SCB-statistiken för andra kvartalet visar att arbetslösheten inom den gruppen steg till närmare 18 procent, samtidigt som sysselsättningsgraden sjönk mer än för inrikes födda. De långsamma steg beträffande integration som har kommit under de senaste åren riskerar nu att vändas tillbaka.

Riktade insatser till utsatta grupper är behövliga, både när det gäller utbildning och jobbträning. Men för att fler ska få jobb krävs det också att ekonomin som helhet får upp farten. Det gäller särskilt som Sverige och andra länder sannolikt är på väg in i en strukturomvandling där många jobb kommer att försvinna.

Coronakrisen har skakat om ekonomierna och visat att mycket, även mer varaktigt, kan förändras. Man får nu räkna med ett minskat behov av arbetsresor och fysisk närvaro på arbetsplatsen, vilket reducerar behovet av flyg, hotell och restauranger. Det är också osäkert vilket behov som finns i framtiden av stora kontorsytor.

Omprövning av det slaget är inget ont, utan tvärtom vad som för utvecklingen framåt. Men på kort sikt kan följderna bli smärtsamma, framför allt när det är arbetsintensiva verksamheter som stöps om. De med svagast ställning på arbetsmarknaden får ofta ta den hårdaste stöten.

Strukturomvandlingen ska inte motverkas, men det är viktigt att den leder till nyskapande och inte främst till nedläggningar. Därför förblir det en väsentlig uppgift för den ekonomiska politiken att vara stöttande, även när den akuta coronakrisen är överstånden. Det gäller, inte minst, att nya jobb måste skapas på alla nivåer, både kvalificerade och relativt enkla.

Tjänstesektorn har tagit mycket stryk under krisen och allt som har gått förlorat kan inte återskapas. Men mycket behöver uppstå igen, eftersom både företag och hushåll behöver hjälp att få saker gjorda. I en avancerad ekonomi är det, oavsett uppgifternas svårighetsgrad, nödvändigt med specialisering.

Även framgent gäller att industrin är av central betydelse för den svenska ekonomin, men att de nya jobben ändå framför allt gäller tjänster – privata eller offentliga. Dessa åstadkommer man inte genom åtstramningar och nedskärningar, även om sådana ibland är nödvändiga, utan genom utveckling och tillväxt.

Därför blir det så viktigt att Sveriges ekonomi kan komma igång igen, även om coronakrisen inte är helt överstånden. Risken för uppblossande smittspridning finns visserligen, även om läget i stort beträffande antalet dödsfall har avsevärt förbättrats under de senaste månaderna. Men ingen är i längden hjälpt av att samhället förblir nedstängt, såsom det var före sommaren.

Försiktighet och noggrannhet när det gäller covid-19-viruset är fortfarande viktig. Men den borde nu i större utsträckning kunna läggas på ett personligt plan och anförtros åt individerna, som vid det här laget nog är tillräckligt medvetna och har de kunskaper som behövs.

Initiativet till att gradvis öppna Sverige måste komma från regeringen. De övergripande avvägningarna, när det gäller att möte coranakrisens ekonomiska och sociala konsekvenser, är ett politiskt ansvar och inget som kan läggas på Folkhälsomyndigheten. Det gäller särskilt nu, när det blir allt tydligare att jobben är hotade.

 

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Ljusare tider väntar efter coronakrisen

Vi lever för tillfället i en mörk period. Men ljuset syns ändå vid horisonten och pekar mot att 2021 blir ett bättre år. Ekonomin...

Riksbankens balansgång: hur möta dagens kris utan att skapa nya kriser?

Riksbanken utökar sina köp av värdepapper för att dämpa följderna av coronapandemin. Problemen lindras på kort sikt, men ekonomin blir mer sårbar i ett...

En revolution – men då går hemarbetet för långt

Många känner att de är mer produktiva när de jobbar hemifrån. Men lagom är bäst. Därför finns det anledning att tänka efter när en...

Farlig period för USA och världen när Trump kämpar för att sitta kvar

Den närmaste tiden blir kritisk för USA och världen. Donald Trump har inte gett upp, utan prövar varje sätt att stanna kvar som president....

En genomgripande skattereform är önskvärd, men verkar politiskt omöjlig

Det svenska skattesystemet är moget för en genomgripande reform. Men hittills har inget hänt, eftersom den politiska viljan till en bred uppgörelse saknas. Ekonomen...