Vid kriser som pandemi och krig svarar ekonomin med ökad inflation

Världen går igenom en katastrofal period, först med pandemi och därefter krig. Lidandet är störst för dem som direkt drabbas, men skadorna sprider sig till många fler. Även ekonomin påverkas negativt, tydligast genom att inflationen tar fart.

Både coronapandemin och Rysslands krig mot Ukraina slår mycket hårt mot enskilda människor. I Ukrainakriget är dessutom grundläggande värden som frihet, demokrati och nationellt självbestämmande dödligt hotade.

Men det finns även andra följderna som är väsentliga. Dit hör de ekonomiska verkningar som kan sprida sig över gränserna och ställa till stor skada. Tiden efter första världskriget påminner oss om hur kriser i ekonomin i förlängningen kan hota både demokratin och freden mellan länderna.

Det behövs ingen djupare historieskrivning för att konstatera att hög inflation, tillsammans med stor arbetslöshet, kan skapa allvarliga samhällsproblem. Utöver att människor förlorar sina tillgångar, så kan de tappa sitt förtroende för samhällssystemet och de styrande – även om dessa är demokratiskt valda.

Ekonomin är därför ingen liten sak, trots att det kan låta småaktigt att tala om pengar när människors liv samtidigt står på spel. Även om det idag finns en stor vilja att hjälpa ukrainarna, så kan den snabbt minska ifall många européer känner att de själva blir betydligt sämre ställda.

Nu håller inflationen på att bli en stor ekonomisk fråga i Europa, men även i USA och andra länder. Hittills hänger det främst ihop med pandemin, men i växande grad även med kriget i Ukraina. Tillsammans kan det bli ett svårlöst problem, där verkningsfulla motmedel är svåra att hitta.

I USA är inflationen nu uppe kring sju procent, vilket är högre än centralbanken Federal Reserve kan acceptera. Det gäller särskilt som prisstegringarna har åstadkommits av den expansiva finanspolitik som presidenterna Joe Biden – och före honom – Donald Trump har satt in för att lyfta ekonomin ur krisen.

Resultatet har blivit kraftfullt, bland annat genom att arbetslösheten har sjunkit under fyra procent. BNP-tillväxten har varit snabb, liksom löneökningarna. Den amerikanska inflationen beror mest på en stark inhemsk efterfrågan, men knappast alls på de globala störningar som har uppstått genom Ukrainakriget.

Därför är det logiskt att Federal Reserve är inställd på en första räntehöjning vid sitt möte i nästa vecka och vill att denna snart ska följas av flera höjningar i år och under de följande åren. Åtgärderna är nödvändiga för att inflationen inte ska bita sig fast i USA-ekonomin, på ett sätt som skulle göra långsiktig skada.

I Europa är situationen mer splittrad genom att centralbankerna i några länder som Norge och Storbritannien redan har börjat sina styrräntor. Det skedde redan före årsskiftet till följd av stigande inflation efter pandemin, alltså inte beroende på Ukrainakriget.

När Europeiska centralbanken, ECB, har räntemöte nu på torsdag, är läget ett helt annat. Inflationen i euroområdet är visserligen hög, närmare sex procent. Det beror delvis på efterspelet till pandemin, men nu kommer också stora prishöjningar till följd av Ukrainakriget.

Råvaror som olja och gas blir dyrare, liksom konstgödsel och vete. Inför en sådan chock kommer ECB att behålla låg ränta och släppa fram inflationen, eftersom alternativet är värre. Faran finns för stagflation, alltså en kombination av låg tillväxt och inflation, och den situationen vill man i det längsta undvika.

Sverige är i ett bättre läge genom att prisökningen är lägre än i euroländerna och till stor del beror på dyr energi. Inflationen ligger strax under fyra procent, men blir bara 2,5 procent om energipriserna räknas bort. Riksbankens inflationsmål är visserligen 2,0 procent, men kan tillfälligt överträdas.

I Riksbanken finns inga planer på att höja reporäntan vid nästa räntemöte som kommer i april. Frågan skjuts framåt eftersom riksbankschefen Stefan Ingves inte vill flagga för åtgärder förrän sådana behövs. Andra i direktionen vill dock dra ner Riksbankens köp av obligationer, men har hittills förlorat kampen.

Detta betyder inte att läget är lugnt. Sverige får stora prishöjningar på flera områden än bränslen, bland annat väntas maten bli dyrare. Det finns också spekulationer om att Riksbanken ska höja reporäntan redan i höst, men mer troligt är att man låter prishöjningarna fortsätta en längre tid framåt.

Missnöjet med inflationen blir nog ändå stort. Hushållen får räkna med sjunkande realinkomster, utan att kunna kompensera sig genom högre löner. Arbetsgivarna och facket är överens om att undvika stora löneökningar som kan ge upphov till ytterligare inflation och dessutom tvinga Riksbanken att inskrida.

Riksbanken håller tyst om lönerna, men följer noggrant utvecklingen inför nästa års avtalsrörelse. Men i nuläget ser det ut som om de svenska företagen och hushållen får dela på bördan efter pandemin och Ukrainakriget.

Ekonomiskt mest drabbat blir givetvis det krigshärjade Ukraina, men Ryssland får ta bördan av en allt större isolering. Världen påverkas främst av bristen på energi och råvaror, liksom de väldiga prissvängningarna. För Sverige, såsom ett litet land med stort utlandsberoende, är problemet främst att den globala ekonomin har råkat i olag.