Rysslands angrepp mot Ukraina har inga vinnare. Det ukrainska folket, som är utsatt för en besinningslös förstörelse, drabbas hårdast. Men oavsett hur kriget slutar blir även ryssarna stora förlorare, ekonomiskt sett.
Förlusterna för Ukraina är enorma, både mänskligt och materiellt. Det går ännu inte att överblicka antalet förlorade liv och hur många människor som har skadats. Flyktingströmmarna ur landet växer, men ingen vet hur stora de blir.
Delar av Ukraina är dessutom sönderslagna och måste byggas upp igen. Det gäller fabriker och bostäder, liksom infrastruktur.
Men förutsättningar är helt olika beroende på om Ukraina förblir självständigt eller hamnar under varaktig rysk kontroll. Om ukrainarna får styra landet, så kan de räkna med ett omfattande bistånd från väst. Vid ockupation från Ryssland är däremot inget att vänta.
Rysslands motiv att sätta i gång invasionen av Ukraina var geopolitiska och nationalistiska, men knappast ekonomiska. Men förmodligen hoppades den ryska ledningen på en lättvunnen seger, där den ukrainska ekonomin skulle stå relativt intakt. Så kommer det dock inte att bli.
Den ryska ledningen gjorde också en stor felbedömning beträffande det egna landets ekonomi. Tidigare krig, såsom i östra Ukraina och vid Rysslands ockupation av Krim, har mötts med ganska lama reaktioner från omvärlden. Troligtvis räknade man med något liknande denna gång.
Nu hände dock något helt annat. EU-länderna stod eniga i sitt fördömande av Ryssland och började minska sitt beroende av importerad rysk olja och gas. Tydligast märktes Tysklands beslut att inte öppna gasledningen Nord Stream 2 som just stod klar.
Bristen på olja och gas i Europa har visserligen gynnat Ryssland på kort sikt genom att priserna har skjutit i höjden. Men de sålda volymerna har minskat och kommer framför allt att krympa mer längre fram. EU-ländernas omställning från fossila bränslen påskyndas, vilket är negativt för rysk del.
Ryssland stod inte heller berett på en finansiell blockad från väst, vilket är vad som faktiskt råder. Den ryska statsskulden är visserligen låg och landet har en stor valutareserv. Men detta hjälper inte när tillgångar som finns utanför landet är inlåsta och rubelns växelkurs sjunker som en sten.
Moskvabörsen hålls stängd sedan invasionen i Ukraina inleddes och mängder av utländska investerare lämnar Ryssland. Hoten från den ryska ledningen att beslagta tillgångar hos företag från andra länder har endast förvärrat läget.
Ett hårt slag mot den ryska ekonomin var också när flera av landets stora banker slängdes ut från det globala banknätverket Swift och därmed avstängdes från internationella betalningar. Det innebär att Ryssland isoleras från utrikeshandel, även av importvaror.
Under 2022 går Rysslands ekonomi in i en djup recession, vars storlek ännu är för tidigt att bedöma. Inget tyder dock på att de kommande åren blir nämnvärt bättre, särskilt som den ryska exporten av olja och gas fortsätter minska.
Möjligheterna för Ryssland att ersätta den bortfallande handeln med export till främst Kina är nog begränsade. Kineserna kan vara intresserade av att köpa olja och gas, men för deras del är den ryska exportmarknaden liten jämfört USA eller EU-länderna. Därför kommer kineserna knappast att utmana amerikaner och européer genom att utveckla mer omfattande handel med ryssarna.
EU-länderna tyngs också av Rysslands invasion i Ukraina. Det gäller inte enbart de ansträngningar som blir nödvändiga för att ta emot flyktingar från Ukraina. Dessa är redan mer än tre miljoner och blir troligtvis betydligt fler.
OECD har just kommit med en rapport som visar på andra besvärliga följder. Dit hör att de ryska tillgångarna på strategiska metaller är svåra att ersätta, bland annat för bilindustrin.
Både Ryssland och Ukraina är dessutom stora exportörer av vete och majs till länder i Europa, liksom Mellanöstern och Afrika. I en del fattiga länder kan det bli svårt att klara livsmedelsförsörjningen, om de inte får bistånd från andra håll. Därmed ställs det också krav på EU-länderna.
Europa står sammantaget inför ganska stora påfrestningar, särskilt som man ännu inte har kommit helt ur den svåra covid-krisen. Till följd av Ukrainakriget kommer nu en period med svagare tillväxt, tillsammans med stigande inflation och högre räntor.
De närmaste åren blir svårare än väntat, även för Sverige som har ett gott utgångsläge. Men då ska man minnas att våra ekonomiska problem är mindre än många andras, också inom EU-kretsen.