Author

Date

Category

DEN SVENSKA INDUSTRIN

”Demokratiskt haveri kring kalkbrytningen på Gotland”

Krönika i Tidningen Näringslivet den 16 augusti 2021

Det vanliga synsättet är att miljö och klimat går hand i hand. Men detta stämmer inte alltid vilket problemen kring kalkbrytningen på Gotland visar, menar Johan Schück. Att verksamheten fick underkänt av lokala miljöskäl ser ut att bli ett avbräck för Sveriges globala klimatambitioner.

Vattenbristen på Gotland är ett allmänt erkänt problem, även om bedömningarna av dess orsak inte är samstämmiga. Men den svåra vattenförsörjningen är skälet till att Cementa av Mark- och miljööverdomstolen inte fick förlängt tillstånd för sin brytning av den kalk som används för tillverkning av cement.

Cementen behövs i sin tur som beståndsdel i den betong som används vid flera viktiga inhemska industriprojekt med klimatinriktning. Till dem hör byggandet av fossilfria stålverk i Luleå och Boden, liksom fossilfri malmbrytning vid LKAB. Genom dessa ska Sverige kunna kraftigt minska utsläppen av koldioxid.

Det ironiska i sammanhanget är att Cementa har förutsättningar att inom ett decennium bli betydligt mer klimatvänligt än utländska konkurrenter.

Åtminstone på kort sikt innebär detta en målkonflikt mellan två vällovliga ambitioner i fråga om miljö och klimat. Avgörandet fördröjs nu genom en tillfällig respit, när regeringen vill förlänga Cementas brytningstillstånd med åtta månader. Men ingen kan på allvar tro att det går att komma vidare till en ny lösning inom så kort tidsrymd.

Cementa, som har arbetat flera år med den ansökan som fick underkänt av Mark- och miljööverdomstolen, hinner knappast ta fram ett nytt underlag. Möjligheterna att få Högsta domstolen att ta upp ärendet är också mycket osäkra, även om Cementa har överklagat dit.

Användarna av betong har små chanser att på begränsad tid finna andra leverantörer, eftersom marknaden så liten. Inom Sverige finns ingen annan lika stor kalktillgång som Cementas på Gotland och möjligheterna att importera kalk tycks begränsade, bland annat av höga transportkostnader.

Det ironiska i sammanhanget är att Cementa har förutsättningar att inom ett decennium bli betydligt mer klimatvänligt än utländska konkurrenter. Det var inte länge sedan som ett stort projekt för att ta hand om och lagra koldioxiden från brytningen på Gotland lanserades. Också kring dessa planer råder nu osäkerhet, eftersom ingen vet om verksamheten ska få leva kvar.

Politikerna borde inte få ducka. Beslut av denna övergripande karaktär måste avgöras av folkvalda företrädare som kan göra de nödvändiga ställningstagandena och sedan vid behov ställas till svars.

Men Mark- och miljööverdomstolen ska tillämpa en lag som inte tar hänsyn till sådana breda klimataspekter. Genom att processen har gjorts rent juridisk finns inget utrymme för sådana avvägningar som brukar vara nödvändiga vid beslut med stora samhällskonsekvenser.

I dagsläget innebär detta att ingen behöver ta det fulla ansvaret för följderna av om kalkbrytningen på Gotland ska få fortsätta eller inte. Oavsett vad man anser i sakfrågan är detta ingen lyckad ordning.

Politikerna borde inte få ducka. Beslut av denna övergripande karaktär måste avgöras av folkvalda företrädare som kan göra de nödvändiga ställningstagandena och sedan vid behov ställas till svars.

Nu kommer frågan säkert ändå upp i nästa valrörelse, eftersom den föreslagna respiten för Cementas kalkbrytning löper ut strax före valet. Men om avgörandet då återigen ska ske genom domstolsbeslut, förblir det oklart vad som politikerna egentligen kan debattera.

Resultatet riskerar att bli ett demokratiskt haveri, där tar ingen tar ansvar för konsekvenserna. En sådan brist på helhetssyn gynnar i längden varken miljön eller klimatet.

Om krönikören

Journalist och civilekonom. Tidigare samhällsekonomisk krönikör på Dagens Nyheter. Numera frilansskribent som bloggar om ekonomi. Författare till boken ”Schücks ABC” (Dialogos förlag) samt ”En svensk judisk historia” som handlar om entreprenören och mecenaten Herman Friedländer (Thomas Magnusson Medströms bokförlag 2021).

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Ekonomin sköts av tunga politiker i Magdalena Anderssons regering

Mikael Damberg som finansminister och Karl-Petter Thorwaldsson som näringsminister är två välkända namn i Magdalena Anderssons nya regering. Den ena är erfaren politiker, den...

Trögt för Riksbanken att lämna krisen, men på tre år hinner mycket hända

Riksbanken har förklarat hur dess krisåtgärder under covidpandemin ska börja avvecklas. På torsdagen meddelade man att den nuvarande nollräntan ska överges på hösten 2024....

En svag regering och många partier… Vem klarar att styra Sverige?

Onsdagen den 24 november 2021 går till historien. Under samma dag har Magdalena Andersson valts till statsminister och sedan fått avgå när Miljöpartiet lämnat...

Riksbanken förlorar makten när regeringen vill bestämma allt

  Svenska regeringen vill driva igenom en ny riksbankslag. Propositionen är lagd, men det är osäkert om oppositionen är med på förslagen. Klart är däremot...

Sverige har brist på arbetskraft och grönt europeiskt sammanhang

Sverige har en stor brist på arbetskraft. Det gäller särskilt inom industrin, både bland ingenjörer och olika slags specialister. För tillfälligt hindras utvecklingen av...