Kompetensbristen inom AI, artificiell intelligens, är ett stort problem. Tekniktunga företag i Sverige har svårt att hitta rätt personal och anser att detta hotar deras framtid i landet. Bland de främsta orsakerna anges de svenska skatterna.
Detta är den oroande bild som ges i en ny FoU-barometer från Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Där uppger närmare hälften av det 50-tal FoU-inriktade företag som har svarat på enkäten att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Det både vad vi redan har inom landet och möjligheterna att få utländska experter att flytta hit.
Bland de som har yttrat sig finns mycket viktiga företag som Ericsson, Volvo Cars, Saab Group, Scania och Astra Zeneca, med över hälften av hela näringslivets FoU-anställda.
Företagen ser skattesystemet som en av de svaga faktorerna för svensk del. De höga marginalskatterna, där expertskatten för utlänningar endast ger begränsat undantag, gör det dyrt för utlänningar att bo i Sverige. Samtidigt är svårt att hitta bostäder till rimligt pris och skolor som håller god kvalitet.
Sverige är därför inte tillräckligt attraktivt att flytta till för personer med den kompetens som svenska företag saknar. Följden kan bli att företagen då istället väljer att förlägga sin FoU-tunga verksamhet till andra håll i världen där förutsättningarna är bättre.
Detta borde bli en varningssignal till svenska beslutsfattare, framför allt inom politiken. Mycket av det som företagen är kritiska emot är verksamheter som ligger inom den offentliga sektorn, såsom utbildning, eller i hög grad styrs genom regleringar, såsom tillgången på bostäder.
Politikerna har också uppgiften att besluta över skatterna. Där är höga marginalskatter redan en högaktuell fråga genom debatten om värnskatten. Men nu tillförs ytterligare en dimension som gäller rekryteringen av nyckelpersonal till företag i Sverige, liksom faran för att högkvalificerade jobb ska försvinna ur landet.
Även skatten på personaloptioner ska ses i det sammanhanget. Synen från svenska politiker är som regel att optionerna utgör ersättning för arbete och därför ska beskattas som inkomst av tjänst, det vill säga med höga marginalskatter. Företagen ser det snarare som ersättning för risktagande, vilket istället skulle tala för att optionerna beskattas som kapital – med andra ord lägre än idag.
Annat som ligger inom politikernas ansvarsområde är expertskatten, som kunde få gälla längre än tre år, liksom visumregler och möjligheter till uppehållstillstånd för personer med unik kompetens.
FoU-barometern görs för första gången och därför är det svårt att säga vart utvecklingen är på väg. Men redan nu kan konstateras att det, trots att Sverige har starka företag, finns besvärande svagheter.
Faran finns att kompetensbristen gör att Sverige tappar i position och blir förbisprunget. Det kan gå fort, med tanke på den hastighet som utvecklingen inom företagen går i. Problemet är att politiken rör sig betydligt långsammare och ibland reagerar när det redan är för sent.
Medvetenheten behöver därför höjas väsentligt, något som IVA:s FoU-barometer bidrar till. Men det gäller också att informationen når tillräckligt många som dessutom tar till sig dess innebörd. Det gäller inte enbart politiska beslutsfattare, utan också svenska folket. Ingen ska med rätta kunna säga att man inte i tid blev upplyst om lägets allvar.
Avslutningsvis bör nämnas att jag är ledamot i IVA, men inte har deltagit i arbetet med FoU-barometern.