Donald Trumps ekonomiska politik driver upp inflationen. Följden blir att räntorna stiger och att dollarn går upp i värde mot andra valutor. Detta påverkar även Sverige som riskerar att få en ännu svagare krona. För svensk del betyder det osäkra läget att argumenten stärks för att gå över till euron.
Några av Trumps viktigaste vallöften har varit att införa importtullar, köra ut miljontals invandrare och att genomdriva stora ofinansierade skattesänkningar. Efter mindre än en veckas regerande har han hunnit visa att han menade allvar. Alla åtgärder blir visserligen inte exakt som sades i valkampanjen. Men gemensamt för dem är ändå att de bidrar till att öka överhettningen i den amerikanska ekonomin och driver på inflationen.
En följd är att de amerikanska marknadsräntorna stiger, en annan är att centralbanken Federal Reserve inte väntas göra fler räntesänkningar i närtid. Även om Trump skulle önska motsatsen så kan dollarn stiga mot andra valutor, på ett sätt som skadar USA:s konkurrenskraft. Effekten av hans politik blir då inte helt vad den nyvalde presidenten har tänkt sig.
Särskilt berörda är också små länder med egna valutor som Sverige, där kronan kan försvagas ytterligare mot dollarn. Men den svenska ekonomin påverkas också genom att de långa marknadsräntorna stiger hos oss, liksom i USA. I nästa vecka väntas Riksbanken visserligen sänka styrräntan ännu en gång men det är osäkert om det blir fler sänkningar i år, delvis till följd av Trumps politik.
Sverige får också räkna med högre tullar på sin export till USA. Särskilt kan detta gälla bilindustrin som Trump vill skydda från utländsk konkurrens. Volvo Cars som dessutom har en kinesisk ägare kan bli speciellt utsatt. Men lastbilsföretaget AB Volvo kan också bli lidande av att en del av dess aktieägare finns i Kina. Scania är å andra sidan tyskägt, vilket gör att företaget kan drabbas av USA-presidentens gamla avoghet mot Tyskland.
USA är Sverige tredje exportmarknad i storlek, vilket gör att effekterna av höga tullar kan bli kännbara. Vid Världsekonomiskt Forums pågående möte i Davos försöker Trump nu förmå företagen från bland annat Europa att investera i USA, i stället för att exportera tvärs över Atlanten. Han använder kommande amerikanska skattesänkningar som lockbete, samtidigt som hotet om tullar ska fungera som en piska.
En del svenska företag kan känna sig lockade att utnyttja de förmåner som Trump utlovar. Det är inte särskilt konstigt när de befinner sig i en orolig värld, där ingen säkert vet vilka nya infall som kan komma från USA-presidenten. Även Sverige kan få svårt att värja sig när det gäller smittoriskerna av höjd inflation. Men där ligger det i Riksbankens uppdrag att hålla emot, även om det skulle kräva högre ränta.
Om kronan försvagas ytterligare, så är det dock knappast med Trumps avsikt. Han vill inte att exempelvis Sverige ska kunna vinna konkurrenskraft på USA:s bekostnad, utan ser hellre att deras valutor stärks mot dollarn. Men oavsett hans önskan så får man räkna med att det blir oroligt på valutamarknaden och att detta blir kännbart för svensk del när man inte ingår i EU:s valutasamarbete.
I krislägen är euron oftast stadigare än kronan, även när en del av euroländerna har politiska och ekonomiska problem. För närvarande gäller detta Tyskland, som går till nyval om knappt en månad, och Frankrike där president Emmanuel Macron sitter ostadigt under de två år som återstår av hans mandatperiod. Den tyska ekonomin, som brukade vara Europas draglok, är inne i en stagnation som ser ut att bli långvarig.
I sådana situationer skyddas euron av stark centralbank, jämfört med vad Sverige kan åstadkomma. Riksbanken har inte samma resurser som Europeiska centralbanken, ECB, som står bakom världens näst starkare valuta. Vid sidan om EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, är ECB-chefen Christina Lagarde en europeisk förgrundsfigur av ett slag som behövs när EU-ländernas ledare sviktar.
EU har sina brister när det gäller medlemsländernas sammanhållning. Men trots välkända undantag som Ungern, Slovakien och Österrike har uppslutningen varit stor bakom Ukraina i kriget mot Ryssland. Detta mesta tyder på att flertalet EU-länder kommer att hålla fast vid den inslagna linjen, även om USA under Trump skulle slå in på en annan kurs.
Som nytt medlemsland i Nato – och med Ryssland på andra sidan Östersjön – tillhör Sverige de mer pålitliga bland Ukrainas vänner. Sådana finns även utanför EU, såsom Storbritannien. Men den svenska anslutningen till EU är fortfarande inte fullständig, trots 30 års medlemskap. Detta markeras av att vi håller fast vid kronan, trots att euron numera utgör en stabilare valuta.
En svensk övergång till euron löser inte de problem som orsakas av Trumps ekonomiska politik eller åstadkommer en seger för Ukraina i kriget mot Ryssland. Men den skulle visa Sveriges europeiska tillhörighet, på ett sätt som är mer än symboliskt. Svenskarna har gått med i Nato och då borde det vara möjligt att även ansluta sig till euron.