Regeringens kommande budget ser ut att bli ganska mager. Men på ett viktigt område uppfylls ändå vad man kunde hoppas: de som är födda 1957 ska inte längre få sämre pension än andra åldersgrupper. Det skriver krönikören Johan Schück i Tidningen Näringslivet.

För en månad sedan skrev jag en krönika i Tidningen Näringslivet om orättvisan mot alla som föddes 1957. Av någon oklar anledning hade denna åldersgrupp kommit i kläm när pensionsåldern skulle höjas.

Övergångsreglerna till den nya högre pensionsåldern var utformade för att passa dem som föddes 1958. Denna grupp skulle få ett höjt grundavdrag på skatten som kompensation för att det förlorade skyddet från arbetsmarknadens trygghetssystem.

Men de som föddes året innan, alltså 1957, skulle däremot få vänta ett extra år efter pensioneringen på det höjda grundavdraget. Följden blev då att det uppstod ett glapp i inkomsterna, vilket för den enskilde pensionären betydde en förlust på flera tusenlappar.

”Protesterna har varit starka.”

Varför det har blivit på detta sätt är oklart. Felet begicks redan på den föregående regeringens tid, även om förändringarna byggde på överenskommelser mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna – alltså alla partier som ursprungligen stod bakom pensionsreformen.

Länge verkade det dock som om varken den nuvarande regeringen eller oppositionen var beredd att rätta till situationen. Orsaken var att skulle kosta staten mer än tre miljarder kronor, som kunde användas till andra angelägna ändamål.

Men protesterna har varit starka, särskilt från pensionsorganisationerna, och i den gångna helgen kom ett nytt besked från regeringspartierna och Sverigedemokraterna: reglerna ska ändras så att alla som är födda 1957 kompenseras.

I den kommande budgeten ska det anslås 3,2 miljarder kronor till detta, med verkan från den 1 juli 2024. Den teknik som används är att betala ut pengar på skattekontot för personer som är födda 1957. För varje individ ska summan motsvara skatteeffekten av det förhöjda grundavdraget.

”Regeringens omtänkande i fråga om pensionerna måste välkomnas!”

Dessutom vill regeringen undvika en upprepning av problemet när pensionsåldern ska höjas igen, från 66 år till 67 år. De som är födda 1959 ska inte behöva råka ut för samma problem som nu har drabbat dem är födda 1957.

Regeringens omtänkande i fråga om pensionerna måste välkomnas! Även om det inte kan vara rimligt att behandla olika åldersgrupper på helt skilda sätt, så är det ofta svårt att rätta till redan begångna fel.

För en regering är det mer tilltalande att föreslå nya reformer än att korrigera tidigare gjorda misstag. Det gäller särskilt påtagligt inför 2024 där det samlade reformutrymmet av regeringen anges som så begränsat som 40 miljarder kronor.

”2024 blir ett svagt år för Sveriges ekonomi.”

Inom detta ska det finnas plats för alltifrån förstärkt rättsväsen som ett starkare militärt försvar. Finansminister Elisabeth Svantesson har dessutom lovat att välfärden inte ska lämnas i sticket.

Vad det innebär för skolan, vården och omsorgen återstår att se. Samma gäller om utrymmet också räcka till skattesänkningar, utöver vad som nu har utlovats till den tidigare diskriminerade gruppen av pensionärer.

Det fullständiga svaret ges inte förrän den 20 september, då regeringen presenterar budgeten. Men klart är redan att 2024 blir ett svagt år för Sveriges ekonomi och att budgeten blir ganska mager.