Ägarna borde skärpa sina krav på bolagsledningar och styrelser

Gästskribent: Sussi Kvart, tidigare affärsjurist och styrelseledamot i bl a H&M, Apoteket AB, Transparency International Sverige samt ledamot i Aktiebolagskommittén som utarbetade gällande aktiebolagslag.

Årets bolagsstämmosäsong pågår för fullt. Valberedning och ägare har lagt fram förslag om de styrelseledamöter som bäst ska leda deras bolag till framgång. Men är uppdraget till styrelsen rätt formulerat och utformat?

Sällan har näringslivet mött så många utmaningar. Utöver att klara det normala arbetet med finansiering, bemanning, försäljning och bevakning av konkurrenter ska en rad nya frågeställningar hanteras.

Två sådana områden är digitalisering och hållbarhet. Båda begreppen rymmer en uppsjö olika frågor. Digitalisering innebär ju inte bara att fysisk handel alltmer styrs över till e-handel, vilket en del tycks tro. Området är ofantligt stort och påverkar hela samhället i grunden. Det handlar om it-kommunikation och transporter, medieutvecklingen mot sociala medier, Internet of Things (sakernas internet), robotisering, AI-lösningar, cybersäkerhet och mycket mer. Allt som går att göra en algoritm av kommer att digitaliseras. Och vi befinner oss bara i början av denna utveckling.

Hållbarhet är också ett begrepp som innehåller mängd avgörande frågeställningar. Utöver miljö- och klimatfrågor räknas även mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald, antikorruption, arbetsmiljö och andra etiska frågor hit.

Förutom dessa två megaområden ska bolagen hantera globala utmaningar som handelskonflikter, valuta- och räntefrågor, konfliktområden, terrorhot och flyktingströmmar. Och många gånger hänger de olika problemen ihop. En väpnad konflikt orsakas ofta av t ex torka eller översvämning som gjort mark obrukbar och som i sin tur leder till migration. Eller att korruption leder till folkligt uppror och terrorism. Eller att utbredd e-handel med fria returer leder till ökade transporter som medför större utsläpp av växthusgaser. Frågeställningar kan alltså inte isoleras och analyseras var och en för sig utan det krävs ett brett tänkande för att förstå orsakssambanden.

Vi har under den allra senaste tiden sett exempel på när analysen uppenbarligen varit otillräcklig; Telias kostsamma korruptionsproblem i Centralasien, Swedbanks penningtvättsbekymmer, it-haverier som stängt ned banker, flygtrafik och myndigheter eller sextrakasserier som fått pågå opåtalat i åratal.

En huvuduppgift för ett bolag är ju att ta risker för att tjäna pengar, men man måste också kunna hantera riskerna.

Omvärldens krav på en styrelse, särskilt i ett börsbolag, är alltså stora. Men även mindre bolag känner trycket från kunder, personal och det omgivande samhället. En oro börjar spridas i styrelserummen – kraven ökar på oss, men hur gör vi?

Min uppfattning är att det råder en påtaglig villrådighet. Många styrelseledamöter är osäkra på vad begreppen digitalisering och hållbarhet innebär, än mindre vet de vad man ska göra för att tackla frågorna.

Villrådigheten har lett till att marknaden just nu översvämmas av utbildningsföretag som erbjuder kurser i ”hållbart företagande” och ”digitalisering” för styrelseledamöter. Det visar att här finns kunskapsluckor.

Näringslivet har alltid varit utsatt för förändringar, detta är inget onormalt. Att det just nu sker en snabbare och starkare omvandling till följd av bl a informationstekniken är naturligtvis en påfrestning, men något som ett företag måste kunna hantera.

Enligt min mening har ägarna till bolagen ställt alltför låga krav på sina styrelser; både vilka de utser och vad de utsedda ledamöterna ska åstadkomma. Aktiebolagslagens krav på en ledamot är mycket begränsat, det visade t ex domen i HQ-målet. Det vilar därför på ägarna att ställa krav på sina ledningar och styrelser – lagen ger inte mycket draghjälp.

Ägare/valberedare borde i större utsträckning:

  • Göra en genomtänkt analys av vilka samhällsförändringar som påverkar bolaget och vidga kretsen av potentiella styrelseledamöter. Idag sker urvalet väldigt slentrianmässigt av personer i det egna nätverket. Det krävs en ansträngning för att leta även utanför gatlyktans sken. Och rädslan för att ta in ”besvärliga” människor i styrelser måste överges. Idag värderas smidighet tyngre än förmågan att ifrågasätta och säga nej.
  • Rekrytera ledamöter med dokumenterade kunskaper och intresse av omvärldsanalys och med breda kunskaper inom de utvecklingsområden som bolaget berörs av. Idag är det ganska låg status i styrelserummet att vara gediget omvärldsorienterad, historiskt värdeskapande står högre i kurs. Men H&M kommer att vid sin bolagsstämma i maj att välja in KTH-professorn i robotteknik, Danica Kragic, då bolagets digitaliseringsutmaningar är stora. Ett bra exempel att ta efter.
  • Formulera tydliga ägardirektiv till styrelsen inom de områden man som ägare vill uppnå resultat, oavsett om det handlar om klimatmål eller integrationsmål eller något annat. Idag arbetar de flesta styrelser utan något annat mål än att göra maximal vinst. Ägardirektiv att styra utifrån långsiktigt värdeskapande och ibland avstå från kortsiktiga vinster är sällsynta.

Styrelser/ledningar borde i större utsträckning:

  • Skapa ett innovativt klimat i styrelserummet för att trendspana och inhämta den senaste forskningen på bolagets område. Precis som vi kräver ständigt lärande av arbetskraften måste detta gälla även styrelsen. Nyfikenhet och debatt bör prägla styrelsearbetet. Idag upptas detta till stor del av långa föredragningar av de egna tjänstemännen – släpp in externa tänkare i styrelserummet och utnyttja styrelsens kreativitet. Idag är ofta styrelsen en outnyttjad resurs.
  • Skapa nya analysmodeller. När världen var mindre komplicerad var affärsbesluten enklare. Nu måste ledning och styrelse tänka i flera led vad en investering kan ha för effekt, inte bara det omedelbara ekonomisk utfallet. Investeringsanalyser och andra affärsbeslut måste analyseras utifrån fler raster så att hållbarhetsdimensioner eller digitala effekter vägs in.

Idag är det ofantligt mycket svårare att bedriva lönsam och hållbar affärsverksamhet än förr. När maskinerna och verktygen nu har utvecklats och blivit mer sofistikerade måste människorna som styr bolagen också följa efter.