Jämför de redan beslutade skattesänkningarna på cirka 20 miljarder kronor med de 4,5 miljarder kronor som ligger i regeringens vårändringsbudget!
Slutsatsen kan knappast bli annan än att Moderaterna och Kristdemokraterna, som tidigare drev igenom skattesänkningarna, har mer makt över årets statsbudget än vad regeringen har. Det dröjer till budgeten för nästa år innan den saken kan ändras.
Förslagen i den nu framlagda vårändringsbudgeten kan ses som en provkarta på hur de fyra partierna bakom januariavtalet lyckas få igenom sin politik. Det blir litet åt varje, med mest tydligt inflytande för Centerpartiet och Miljöpartiet.
Deras bidrag är dock sådana vars värde från ekonomisk synpunkt delvis kan ifrågasättas. Det gäller sänkta arbetsgivaravgifter för företag som anställer ungdomar, liksom sådana företag som för första gången tar in anställda. Enligt Konjunkturinstitutets bedömning blir dock effekterna begränsade.
Liknande gäller för en del av klimatåtgärderna, såsom stödet till solceller. Det är sådana investeringar som i många fall är så lönsamma att de hade gjorts ändå, också utan stödet.
Socialdemokraterna och Liberalerna kan dock båda berömma sig av att antalet lärarassistenter ska utökas. S ligger nog främst bakom bibehållen fri entré på muséer, medan L har verkat för förstärkning av handikappreformen LSS.
Så alla partier har fått något, samtidigt de fått ge avkall på annat. Återinförd flygskatt uppskattas, exempelvis, inte av Centerpartiet och Liberalerna. Socialdemokraterna gillar inte att man slopar kravet på kollektivavtal i nystartsjobb. Miljöpartiet tycker nog att stöd till regionala flygplatser rimmar illa med flygskatten.
De nya budgetförslagen uppges vara fullt finansierade, vilket är behövligt i ett läge där allt ledigt reformutrymme hade tagits i anspråk av den redan antagna M/KD-budgeten. Men höjda miljöskatter är en osäker finansiering, eftersom dessa samtidigt syftar till att driva fram en minskning av skadliga utsläpp och liknande. Därför är oklart om pengarna fullt ut kommer att räcka.
Här uppkommer i så fall en konflikt med det offentliga överskottsmålet, som regeringen ändå inte riktigt lyckas hålla. Det strukturella överskottet i de offentliga finanserna beräknas under 2019 bli 0,2 procent av BNP, medan målet ligger på 0,33 procent. Regeringen anser att skillnaden ligger inom felmarginalen, men hamnar än så länge utanför den fastställda gränsen.
En kommande lågkonjunktur kunde visserligen vara ett godtagbart skäl för minskat offentligt överskott eller till och med ett underskott. Men där är vi ännu inte, enligt regeringen som räknar med en BNP-ökning på 1,6 procent i år. Det innebär en avmattning, men inte värre än så.
Utsikterna kan dock komma att försämras. Internationella valutafonden, IMF, har just skrivit ner sin prognos för världsekonomin, där tillväxten under 2019 nu beräknas bli 3,3 procent – istället för 3,5 procent. Sverige bedöms samtidigt få en BNP-ökning på endast 1,2 procent.
För svensk del är ändå något mer än de 1,1 procents tillväxt under 2020 som Handelsbankens ekonomer nu räknar med. Längre fram kan fler bedömare gå i samma riktning, men vi är inte där än. Konjunkturnedgången har redan börjat, men hur djup den blir är ännu obekant.
Regeringen gör nog klokt i att spara på krutet tills det verkligen behövs. Det gäller särskilt som Riksbanken har ytterst begränsat utrymme att sätta in ytterligare stimulanser. Reporäntan ligger fortfarande på -0,25 procent och kan inte sänkas särskilt mycket till.
Budgeten för 2020, som regeringen lägger fram i september, blir betydligt mer spännande än vad som nu har presenterats. Då finns, till skillnad från nu, inga bindningar av tidigare beslut om skattesänkningar. Istället får de fyra partierna bakom januariavtalet fritt pröva sina krafter mot varandra i ett förhandlingsspel.
Till dess kan konjunkturläget dessutom ha hunnit försämras så mycket att aktiva ekonomisk-politiska åtgärder har hunnit bli motiverade. Man kan i så fall gissa att det blir en kombination av ofinansierade utgiftsökningar och skattesänkningar som samtliga fyra partier kan godta. Samtidigt vill de naturligtvis vid detta kommande tillfälle försöka få med ännu mer av sina frågor, vilket då ska visa att budgetsamarbetet ger utbyte.
Nu, när vårändringsbudgeten är lagd, kan spelet inför höstens budget genast börja. Nu har vi bara fått en försmak.
OBS! Se även min kommentar på tv-kanalen EFN: https://www.efn.se/nyhetsrummet/budgeten-aterspeglar-fyrpartiuppgorelsen-val/
På EFN finns även ett nytt program i serien EFN förklarar, där Gabriel Mellqvist och jag diskuterar och ger bakgrund till vad regeringens finanspolitik innebär: https://www.efn.se/nyhetsrummet/efn-forklarar-finanspolitik/