Hem Blogg Coronaviruset är livsfarligt - även för världsekonomin

Coronaviruset är livsfarligt – även för världsekonomin

Author

Date

Category

Coronaviruset sprider oro över hela världen, också i ekonomin. Det senaste är att OECD justerar ner sin prognos för den globala tillväxten under 2020. Men ännu vet ingen om det ska bli en tillfällig svacka eller en utdragen recession.

I Sverige märks dock ännu inte så mycket, förutom på börsen där aktiekurserna rasade med närmare tolv procent under förra veckan. Men från företagen kommer ändå positiva signaler: inköpschefsindex för industrin, som presenterades på måndagen, pekar mot återhämtning.

https://www.swedbank.se/privat/spara-och-placera/analyser-marknad-omvarld/swedbank-insikt/foretagande/smaforetagsbarometern/inkopschefsindex-industri.html             

I slutet av förra veckan gav Konjunkturinstitutets månadsbarometer för februari en liknande positiv bild.

https://www.konj.se/publikationer/konjunkturbarometern/konjunkturbarometern/2020-02-27-barometerindikatorn-steg-till-normal-niva-i-februari.html

Det kan verka motsägelsefullt, men säger en del om den rådande osäkerheten. Vad som hittills har hänt är att Kina, Sydkorea, Iran och några andra länder i Asien, liksom även Italien, har drabbats hårt av Coronaviruset. I Sverige, liksom på många andra håll, har vi däremot främst föraningar om vad som kan tänkas inträffa.

När OECD nu spår en dämpning av den globala BNP-ökningen med en halv procentenhet, jämfört med dess prognos i november, visar det ändå på allvaret i situationen. OECD brukar vara försiktigt i sina bedömningar och tar sällan i alltför mycket.

http://www.oecd.org/economic-outlook/

Enligt OECD skulle Kina få en BNP-ökning på knappt fem procent under 2020, vilket i så fall är den lägsta tillväxten på 30 år. Andra större länder som Japan, Sydkorea och Australien påverkas också starkt, beroende på deras nära ekonomiska kopplingar till Kina.

Men verkningarna ser ut att bli betydligt större än så. Kina spelar en central roll i det globala produktionssystemet, vilket betyder att de ekonomiska störningarna snabbt sprider sig även till andra kontinenter. För G20-länderna, som utgör världens ledande ekonomier, räknar OECD nu med att årets BNP-ökning blir 2,7 procent – istället för tidigare beräknade 3,2 procent.

Det låter kanske inte så allvarligt, men innebörden är att en gryende återhämtning är på väg att brytas. Risken finns dessutom för en större global smittspridning än man hittills har räknat med. För ekonomin skulle det betyda fara för en global recession.

Inför ett sådant hot kan det vara mer meningsfullt att måla upp olika tänkbara scenarier än att försöka göra exakta prognoser. OECD ställer upp ett sådant sämre alternativ där den globala tillväxten avtar med 1,5 procentenheter, vilket skulle slå hårt mot nästan alla länder.

Finansmarknaderna har redan reagerat kraftigt, utifrån den information som hittills finns att tillgå. Aktiekurserna faller, men även marknadsräntorna – och fastigheter liksom bostäder ingår bland de tillgångar som kan dras med nedåt. Vid en djupare ekonomisk nedgång som kanske inträffar, kan detta leda till en allvarlig kollaps.

OECD efterlyser därför en högre beredskap att ingripa, särskilt från världens centralbanker. Budskapet riktat främst till USA, där Federal Reserve har utrymme för räntesänkningar. För Europeiska centralbanken, ECB, och andra som redan är nere på nollränta handlar det istället om ytterligare köp av obligationer som ska trycka ner marknadsräntorna.

De länder som har utrymme uppmanas samtidigt att vara beredda till finanspolitiska stimulanser. Det gäller exempelvis Tyskland och Australien. Men OECD flaggar för att större samordnade aktioner, med många fler länder inblandade, kan bli nödvändiga om världsekonomin annars ser ut att hamna i fritt fall.

Vad är då Sveriges roll i det dramatiska skeendet? Hittills ganska begränsad, vad det kan verka. Coronasmittan har i endast begränsad utsträckning nått hit och förutom ett kraftigt börsfall är ekonomin ganska oberörd.

Inköpschefsindex för industrin, som publicerades på måndagen, pekar tydligt uppåt. Det beror delvis på ökad orderingång och mer optimistiska produktionsplaner, men där finns också ett varningstecken i form av förlängda leveranstider. Normalt sett ska sådana vara en indikation på starkare konjunktur, men den här gången är nog skälet snarare att det har uppstått produktions- och leveransstörningar främst från Kina.

De globala värdekedjorna, som många svenska företag är så beroende av, kan i det uppkomna läget ställa till problem. I normala fall är det gynnsamt för företagen att kunna lägga ut produktion i andra länder, däribland det industriellt avancerade Kina, för att därigenom få fram billiga och konkurrenskraftiga produkter. Men nu kan denna strategi visa sig mer riskabel än man tänkt sig.

Svenska företag kan drabbas av brist på viktiga komponenter som gör att de får svårigheter med sin produktion i Sverige. Detta skulle i sin tur slå mot den svenska exporten, liksom mot sysselsättningen och ekonomin i stort.

Till detta kan läggas att internationell efterfrågan på svenska produkter försvagas, till följd av problem i andra länder. I Sverige kan det samtidigt uppstå en inhemsk avmattning, beroende på att hushållen blir mer försiktiga med sin konsumtion. Sannolikt blir då följden blir en lika stor avmattning som vad OECD räknar med för euroländerna, alltså att BNP-ökningen skrivs ner med minst 0,3 procentenheter.

Så här långt gäller det en situation där smittspridningen i endast mindre omfattning når till Sverige. Skulle det bli många fler sjukdomsfall här, så blir även de ekonomiska följderna betydligt mer allvarliga.

Men redan den utveckling som vi nu kan se är ganska svag. Enligt färska siffror från SCB steg Sveriges BNP med endast 1,2 procent under helåret 2019 och tillväxten blev allt svagare mot årets slut. Den återhämtning under 2020 som man tidigare kunde hoppas på ser ut att dröja.

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper/nationalrakenskaper-kvartals-och-arsberakningar/pong/statistiknyhet/nationalrakenskaper-4e-kvartalet-2019/

För världsekonomins del hoppas OECD nu istället på 2021. Men än så länge låter även detta ganska optimistiskt. Det sämre alternativet att ekonomin går in i en längre tids recession går inte att avfärda, så länge Coronaviruset fortsätter att härja.

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Ljusare tider väntar efter coronakrisen

Vi lever för tillfället i en mörk period. Men ljuset syns ändå vid horisonten och pekar mot att 2021 blir ett bättre år. Ekonomin...

Riksbankens balansgång: hur möta dagens kris utan att skapa nya kriser?

Riksbanken utökar sina köp av värdepapper för att dämpa följderna av coronapandemin. Problemen lindras på kort sikt, men ekonomin blir mer sårbar i ett...

En revolution – men då går hemarbetet för långt

Många känner att de är mer produktiva när de jobbar hemifrån. Men lagom är bäst. Därför finns det anledning att tänka efter när en...

Farlig period för USA och världen när Trump kämpar för att sitta kvar

Den närmaste tiden blir kritisk för USA och världen. Donald Trump har inte gett upp, utan prövar varje sätt att stanna kvar som president....

En genomgripande skattereform är önskvärd, men verkar politiskt omöjlig

Det svenska skattesystemet är moget för en genomgripande reform. Men hittills har inget hänt, eftersom den politiska viljan till en bred uppgörelse saknas. Ekonomen...