Räkna med att inflationen kommer att vara en av de stora frågorna detta år både på hemmaplan och ute i världen. Det skriver jag i en krönika i Tidningen Näringslivet, https://www.tn.se/kronikor/darfor-kan-riksbanken-hoja-rantorna-hoja-redan-2022/
Inflationen har vaknat till liv igen, efter att länge ha ansetts som död. Men i Sverige stiger priserna nu mycket mer än vad Riksbanken och många ekonomiska bedömare räknat med.
Under 2022 ser inflationen ut att bli en av de verkliga stora frågorna, både i Sverige och internationellt. Det går inte längre att förklara hela prisuppgången med tillfälligt svängande elpriser.
I december 2021 – som de senaste uppmätta siffrorna gäller – var den svenska inflationen 4,1 procent (mätt med KPIF), vilket är det mesta på hela 28 år. Vi måste då alltså vända tillbaka ända till 1990-talskrisen, då Sverige befann sig i djup nedgång efter att ha misslyckats med att försvara kronkursen.
Ingen vet säkert hur mycket elpriserna senare kommer att sjunka tillbaka.
Nu är läget på många sätt annorlunda. Visserligen kämpar Sverige, liksom hela världen, med pandemikrisen. Men ekonomin är på väg uppåt och det råder brist på råvaror och halvfabrikat.
Läget är liknande i många länder som har ännu högre inflation än Sverige. I USA ökade priserna med sju procent och i euroländerna med fem procent under december 2021, jämfört med läget tolv månader tidigare.
På flera håll har centralbankerna också börjat reagera. I Norge och Storbritannien har styrräntorna redan höjts. I USA har Federal Reserve lagt fram en plan om tre räntehöjningar under 2022 och flera ytterligare höjningar under åren därefter.
I Sverige är läget annorlunda, åtminstone i det avseendet. Här stiger visserligen allmänhetens inflationsförväntningar och på finansmarknaderna har allt fler börjat tala om stigande räntor redan i år. Men Riksbanken har hittills hållit fast vid sin bedömning att dess första räntehöjning ska anstå ända till slutet av 2024.
Argumentet, som nyligen framfördes av riksbankschefen Stefan Ingves, är att det är främst elpriserna som stiger och att dessa snart väntas falla tillbaka igen. I december stod elen för mer än hälften av den samlade prisökningen, som annars hade varit endast 1,7 procent.
Men mot detta kan anföras att ingen säkert vet hur mycket som elpriserna senare kommer att sjunka tillbaka, jämfört med den hittills inträffade mycket starka prisuppgången. Man måste ju också räkna med att den dyrare elen efter hand påverkar priserna på andra områden av varor och tjänster. Det gäller exempelvis livsmedel som redan har gått upp väsentligt i pris.
Faran finns att den höga inflationen får spridningseffekter till kommande år, på ett sätt som egentligen ingen önskar.
I december steg även transportpriserna, liksom kostnader för bostäder. Om denna bredare prisuppgång fortsätter under 2022, blir följden att de svenska hushållen får räkna med minskade reallöner. Orsaken är då att inflationen blir högre än de sedan länge överenskomna löneökningarna.
Ännu om det ännu inte har börjat talas om kompensationskrav, så går det inte att bortse från att nästa stora avtalsrörelse tar sin början under senare delen av 2022. Faran finns att den höga inflationen får spridningseffekter till kommande år, på ett sätt som egentligen ingen önskar.
Också påverkan från utlandet kan inverka på inflationen i Sverige. Om de amerikanska räntorna börjar höjas, utan att svenska räntor följer med uppåt, så leder detta troligtvis till att dollarn stärks mot kronan. Följden blir då att en stor del av den svenska importen blir dyrare, vilket driver på inflationen.
Därför kan Riksbanken hamna i ett läge där räntorna behöver höjas redan under 2022 eller 2023, oavsett vad som sägs därifrån just nu.