Starka argument drar i riktning mot att Riksbanken beslutar att sänka sin styrränta till 2,0 procent i nästa vecka. Konjunkturen är svagare än tidigare väntat och inflationen ligger nära målet på två procent.
Den senaste räntesänkningen till nuvarande 2,25 procent gjordes i början av året och sedan har räntenivån hållits fast. Men under våren har tillväxten i den svenska ekonomin försvagats och arbetslösheten legat på ungefär oförändrat hög nivå.
Hemmamarknaden är pressad, vilket särskilt märks i tjänstesektorn och detaljhandeln. Hushållen är alltjämt pessimistiska och håller tillbaka sin konsumtion. Priserna ökar långsamt, till följd av svag efterfrågan.
Så här har det i tilltagande utsträckning sett ut under första halvåret, men Riksbanken har ändå valt att avvakta. Förklaringen är främst att läget har setts som mycket osäkert, framför allt genom USA:s hot om kraftiga höjningar av tullar vilket även skulle drabba Sverige.
De globala hoten har inte blivit mindre, samtidigt som det är tydligt att den rådande osäkerheten håller tillbaka den internationella ekonomin. Detta gäller världshandeln, men också finansmarknaderna. Senast har OECD pekat på en avtagande ekonomisk tillväxt, både i Europa och USA.
Nyligen har Europeiska centralbanken, ECB, sänkt sin styrränta från 2,25 procent och 2,0 procent. Detta är inte ensamt avgörande för Riksbanken, men visar ändå vart utvecklingen är på väg. Om det inte blir en svensk sänkning nu i juni, så kommer förväntningarna om en sådan stället bli ännu starkare inför kommande beslut i augusti.
Europa och USA går skilda vägar i fråga om räntorna, liksom mycket annat. Amerikanska Federal Reserve håller fast vid sin styrränta vid 4,25 till 4,5 procent, vilket har gällt sedan december förra året. Detta väntas också bli beslutet vid kommande räntemöte nästa onsdag.
Skälen för Federal Reserve att behålla en så hög styrränta är att USA har en betydligt högre inflation än Europa och att BNP-tillväxten också är snabbare. Hittills har den amerikanska konjunkturen varit oväntat uthållig, trots den stora osäkerhet som råder kring president Trumps ekonomiska politik.
Detta gäller inte enbart de höjda tullarna, som riskerar att driva upp den amerikanska inflationen och därmed sänka levnadsstandarden för många amerikanska hushåll. Ett annat hot kommer från Trumps finanspolitik, där stora federala budgetunderskott kommer att driva upp USA:s statsskuld till riskabla nivåer.
Finansmarknaderna har redan visat sitt ogillande genom att de amerikanska marknadsräntorna har stigit kraftigt under Trumps första halvår vid makten. Ränteläget har höjts som en följd av den oansvariga finanspolitiken, inte – såsom Trump påstår – av Federal Reserves penningpolitik.
Från Trump kommer hårda påtryckningar mot Federal Reserve att sänka räntan, något som man hittills har stått emot. Det kan man göra med hänvisning till sitt uppdrag att självständigt bestämma penningpolitiken. Men faran finns att Trump utser en mer lättstyrd efterträdare till Fed-chefen Jerome Powell, när dennes mandatperiod går ut nästa vår.
I Sverige finns ingen liknande konflikt mellan Riksbanken och dess politiska uppdragsgivare, riksdagen. Tvärtom präglas relationen av ömsesidig respekt, vilket märktes när riksdagens finansutskott för en tid sedan höll en öppen utfrågning med de fem ledamöterna i Riksbanksledningen.
Finansutskottet kunde då utgå ifrån en expertrapport som i huvudsak gav gott betyg åt förra årets penningpolitik, vilken var uppe till granskning.
Men det fanns ett undantag från berömmet i nationalekonomernas expertrapport, vilket finansutskottets ledamöter också tog fasta på. Det gällde att Riksbanken på försommaren 2024 hade dröjt med att justera ner styrräntan, trots att de flesta ekonomiska indikatorer i det läget talade för en räntesänkning.
Argumentet från Riksbankens sida var att man då hade uppfattat situationen som alltför osäker – och därför valde att avvakta. Men tänkbart är att man nu, ett år senare, skulle reagera på annat sätt i något som är en bedömningsfråga. Det kan i så fall få betydelse för onsdagens kommande räntebesked.
Riksbanken kanske vågar mer i juni 2025 än man gjorde i juni 2024. Det talar också för en räntesänkning i nästa vecka.