Riksbanken sänker styrräntan från 2,25 procent till 2,0 procent. Beslutet var väntat, men ändå inte självklart. Det uppblossade kriget mellan Israel och Iran har fått somliga att tro på oförändrad ränta.
Men Israels attack mot Irans kärnvapenanläggningar inträffade i slutet av förra veckan. För Riksbankens del var det allra mesta av processen inför gårdagens räntebeslut i praktiken avklarat. Även om de formella beslutet ännu inte hade tagits, så skulle det varit svårt att sent ändra inriktningen.
Något starkt skäl att byta kurs fanns inte heller. Krigssituationen är visserligen oroande: från ekonomisk synpunkt handlar det främst om faran för att oljetransporterna på Persika viken ska blockeras och att detta ska varaktigt driva upp oljepriset – och därmed även inflationen.
Detta är dock ännu enbart en farhåga och inget som faktiskt har inträffat. För Iran skulle en sådan blockad betyda en desperat åtgärd som driver in USA i rollen som en aktiv motståndare i kriget. Varken för amerikansk eller iransk del finns inte något att vinna på en sådan situation.
Krig är dock lättare att inleda än att avsluta. Israel har tagit chansen att utnyttja en svaghet hos Iran som inte längre är uppbackat av Hamas i Gaza och Hizbollah i Libanon. På kort sikt ger detta ett israeliskt övertag, men därefter är det ändå svårt att se hur konflikten ska avgöras.
Därför påverkas opinionen brett i världen, på liknande sätt som redan har skett till följd av kriget i Ukraina och kampen om Gaza. I Sverige är hushållen mer försiktiga än vanligt, vilket åtminstone delvis kan förklaras av globala faktorer.
Den svaga svenska konjunkturen är också vad Riksbanken ser som anledning till räntesänkningen. Inflationen är nere kring målet på två procent och hushållen har fått höjda reallöner genom de senaste löneavtalen. Men ändå är köplusten svag, trots att ekonomiska resurser finns.
Tanken med en räntesänkning är att den ska stimulera köplusten hos hushållen och även locka företagen till investeringar. Det återstår dock att se om detta kommer att lyckas, även om Riksbanken sänker styrräntan också i höst.
Pessimistiska stämningar är svåra att vända, särskilt när det finns många faktorer som samverkar. Det rör sig inte enbart om militära konflikter, utan också om globala klimat- och miljöproblem och om allt värre handelskonflikter. Förtroendet för världens ledare är inte på topp – och kan knappast bli det med Donald Trump i ledningen för USA och Vladimir Putin för Ryssland.
Sveriges ekonomi har ändå hittills klarat sig ganska väl, delvis tack vare exporten. Men där väntas nu en inbromsning, samtidigt som hemmamarknaden fortfarande är ganska svag. Sammantaget betyder det att tillväxten förblir relativt svag och att det kommer att gå trögt med att få ner arbetslösheten.
Riksbanken får troligtvis skäl till ännu en räntesänkning i år, förutsatt att inflationen håller sig i lugn takt. Men orsaken är då att ekonomin fortsätter att utvecklas svagt.
Närmaste tiden ser ganska skakig ut, men det borde kunna bli bättre. I längden spelar det en avgörande roll att Sverige – och många andra länder i Europa – har framgångsrika företag och väl utbildad arbetskraft. Samhällssystemen fungerar relativt väl, även om det finns problem.
2025 ser ut att bli ett sämre år än vad man tidigare kunde hoppas på. Men därefter kommer ekonomin att lyfta, förutsatt att inte krig och kriser får sätta hinder i vägen.