Hem Blogg Allmänt Ekonomin på väg ut ur coronakrisen

Ekonomin på väg ut ur coronakrisen

Author

Date

Category

Året har börjat bättre än det kanske verkar. Konjunkturinstitutets januaribarometer har just nått upp till samma nivå som före coronakrisen. Prognosmakarna har kommit med relativt ljusa bedömningar beträffande 2021.

Ännu pekar inte allt åt rätt håll. Vaccineringen mot covid-19 går alltför långsamt i Sverige och är mycket ojämnt fördelad över landet. Risken för smittspridning är fortfarande hög, vilket gör det svårt för många att återgå till ett normalt liv.

Det märks även på ekonomin, främst genom att hushållen alltjämt är försiktiga med sin konsumtion. Det gäller inte dagligvaror, men däremot i hög grad för köpen av tjänster. Där utgör också rådande restriktioner som har satts upp av myndigheter ett stort hinder.

Men annars ser det inte så illa ut så här i början av 2021. Konjunkturinstitutets barometerindikator är nu i januari uppe på samma nivå som rådde före coronakrisen. Tillverkningsindustrin går mycket starkt, medan det för tjänstesektorn rör sig om en uppgång från låg nivå.

Hushållen har blivit mer optimistiska i sina förväntningar, främst om den egna ekonomin. Men fler tror också på en kommande förbättring av den svenska ekonomin och färre än tidigare är oroliga för arbetslöshet.

Bankernas konjunkturprognoser för 2021 och 2022, som har kommit under de senaste två veckorna, går samstämmigt i positiv riktning. Tidsprofilen skiljer sig dock genom att Nordeas ekonomer tror på en snabbare BNP-ökning i år på hela 4,1 procent och en något måttliga tillväxt under nästa år på 3,0 procent.

Ekonomerna vid andra storbanker – Handelsbanken, Swedbank och SEB – räknar istället med ett något lugnare förlopp där BNP stiger med närmare tre procent under 2021, men i gengäld växer snabbare under 2022.

Osäkerheten kring coronapandemin förklarar mycket av skillnaden, Det är fortfarande svårt att bedöma hur snart som vaccineringen är genomförd och smittspridningen kommer under kontroll. Men detta kan bli avgörande för när återhämtningen i ekonomin tar verklig fart.

På andra viktiga områden råder ändå en påfallande samstämmighet. Dit hör att arbetslösheten blir lägre i år än man tidigare trodde och med god marginal tycks hålla sig under nio procent. Nästa år väntas sedan en långsam nedgång till mellan sju och åtta procent.

Det är fortfarande en högre arbetslöshet än vi är vana vid i Sverige och den skulle vara ännu högre utan de statliga stödåtgärder som har satts in. Ett positivt tecken av större betydelse är dock att sysselsättningen inte längre sjunker, utan i år till och med kan stiga något.

Ljustecknen är också fler. En färsk mätning från undersökningsföretaget Prospera visar att de långsiktiga inflationsförväntningarna har stigit något, vilket är gynnsamt när de fortfarande håller sig under två procent. I den bedömningen ligger också att Riksbanken väntas lämna nollräntan bakom sig, inte snart – men däremot åtminstone i ett längre perspektiv.

Reporäntan förväntas alltså stiga, även om det lär dröja. Uppgången kan komma tidigare för marknadsräntorna, som fortfarande till stor del befinner sig på minusnivåer. Kronan väntas också gå mot en förstärkning, framför allt mot dollarn – men även i någon mån mot euron. Det rör sig om en normalisering, där Sverige inte längre letar konkurrenskraft med hjälp av en allt svagare kronkurs.

Krisen avtar, men många problem finns fortfarande kvar. Sverige har mycket framför sig när det gäller skolan, äldrevården, infrastrukturen och klimathotet – för att nämna några tunga uppgifter. Men när de akuta svårigheterna avtar, blir det lättare att lyfta blicken mot samhällets brister.

Coronakrisen borde inte följas av en återgång till det gamla och invanda, utan istället av en ny reformperiod. Men inget är bestämt på förhand, utan beror på hur stora behoven av förändring känns och vilka nya lösningar som kommer fram. Litet kvardröjande kriskänsla skadar nog inte, om det ska bli något riktigt gjort.

 

 

 

 

 

 

Johan Schück

Jag är journalist med bred samhällsekonomisk inriktning. Mina intressen gäller främst makroekonomi, ekonomisk politik och internationell ekonomi.

Tel. 070 620 1138
Epost: johan.schuck@johanschuck.se

Nya artiklar

Bra för demokratin: Regeringskrisen skapar inte ny kris i ekonomin

Sverige går igenom en regeringskris, men utan att det förvärrar den ekonomiska krisen. Börskurser, marknadsräntor och kronans växelkurs har knappast påverkats. De prognoser för...

Regeringskrisen sätter stopp för behövliga bostadsreformer

Sverige har gått in i en regeringskris där tvisten påstås handla om införandet av marknadshyror. Men den verkliga sakfrågan bakom krisen är av betydligt...

I coronakrisens spår ska inflationshotet inte avfärdas

Håll ögonen på inflationen! Ännu är det oklart ifall den senaste tidens prisuppgång snart har passerat eller om den ska bli början på ett...

Riksbanken efter Ingves – minskat mandat att möta finanskriser?

Hur ska Sverige klara nästa finansiella kris? Den frågan borde vara en utgångspunkt om man ska reformera Riksbanken. Men regeringen föreslår i stället nya...

Ljusa utsikter för ekonomin, men mycket måste klaras efter krisen

Nu går det bra för Sveriges ekonomi igen! BNP-sifforna för första kvartalet visar att det senaste årets tapp är återtaget. I konjunkturbarometrar och prognoser...