Lågkonjunkturen fördjupas och det dröjer samtidigt innan inflationen är på önskad nivå. Till det mer positiva hör att arbetslösheten stiger måttligt. Men i Konjunkturinstitutets prognos ser utsikterna för 2024 inte roliga ut.
Sverige är inte ensamt om att ha konjunkturbekymmer. Medan vår svenska BNP väntas öka med 1,1 procent under nästa år, så delas detta öde med USA och Norge. Euroländerna och Storbritannien, liksom Japan, får sämre tillväxtsiffror.
De exakta talen kan naturligtvis diskuteras. Detta är Konjunkturinstitutets prognos och en del andra bedömare tror snarare att Sveriges tillväxt hamnar ner mot noll under 2024. Men alla räknar med ett ganska svagt år, där hushållen håller igen på konsumtionen och omvärlden visar svag efterfrågan på svenska exportprodukter.
Inflationen är på väg nedåt, men enligt Konjunkturinstitutet inte så snabbt. Priserna på tjänster fortsätter att stiga i överkant, samtidigt som en svag krona medför höjningar av importpriser. Följden blir att Riksbanken höjer reporäntan ännu en gång till 4,25 procent i november.
En ljuspunkt är dock att arbetslösheten stiger måttligt, från 7,5 procent under 2023 till 8,2 procent under 2004. Det kan, med rätta, tyckas som ganska höga siffror. Men uppgången är ändå inte så stor, jämfört med vad man kunde vänta sig.
Ett skäl är att de löneavtal som ingicks tidigare i år var måttliga, jämfört med den senaste tidens inflation. Facken accepterade reallönesänkningar, väl medvetna om att något annat inte fanns att välja på. I det läget var det bättre att försöka rädda så många jobb som möjligt.
Arbetsgivarna har också medverkat genom att hålla igen med uppsägningar av personal, trots lågkonjunkturen. En orsak är att det råder stor brist på yrkeskunnig arbetskraft som man kommer att behöva när tiderna blir bättre. Då är det bättre att i nuvarande läge acceptera en överbemanning.
Positivt är också att livsmedelspriserna väntas sluta stiga och kanske till och med faller, efter en mycket kraftig ökning i år. Skälet är dels att världsmarknadspriserna på många produkter dämpas, dels att svenska kronan återhämtar sig efter den senaste tidens djupdykning. Följden blir en viss lättnad för drabbade svenska hushåll.
Här finns naturligtvis mycket osäkerhet. Men Konjunkturinstitutet utgår från företagens förväntningar som talar för stabila livsmedelspriser framöver. Detta betyder sedan att butikspriserna skulle stanna på nuvarande nivåer under 2024. Följden blir då också att inflationen faller snabbare tillbaka.
Kronkursen är också svår att på förhand bedöma. Trots en utbredd uppfattning om att kronan är undervärderad, så håller den sig på rekordsvaga nivåer. Konjunkturinstitutet tror dock på en omsvängning, även om den dröjer till efter 2024.
Sveriges ekonomi väntas åter vara i ett balanserat konjunkturläge till 2026, enligt Konjunkturinstitutet. Det pekar mot en ganska utdragen lågkonjunktur, även om läget börjar påtagligt förbättras under 2025. Detta år spås BNP öka med 2,9 procent och inflationen komma ner under två procent.
Men lågkonjunkturen ser inte ut att bli särskilt djup, åtminstone vad man hittills kan se. Om läget allvarligt försämras, jämfört med vad som nu väntas, så finns också reserver att ta till. Sverige har fortfarande mycket starka offentliga finanser som utgör en buffert vid ett svårare läge.
Sådana utvägar ska man dock vara försiktig med att utnyttja. Bäst är om Sverige kan ta sig igenom lågkonjunkturen på normalt sätt och komma ut med en stärkt ekonomi. Goda möjligheter finns och det gäller att utnyttja dem.