Riksbanken borde ha höjt styrräntan tidigare, helst redan i februari förra året. Det menar en grupp ekonomer som har granskat penningpolitiken. Bland dessa finns John Hassler som själv tidigare hävdat en mer återhållsam linje.
På uppdrag av riksdagens finansutskott har de tre nationalekonomerna John Hassler, Per Krusell och Anna Seim gjort en utvärdering av Riksbankens penningpolitik under 2022. De kommer till slutsatsen att räntehöjningarna, som inleddes i april förra året, borde ha påbörjats tidigare.
Enligt dem borde Riksbanken ha höjt styrräntan i februari 2022. Redan vid den tidpunkten anser de att det fanns tydliga signaler om ett behov av en åtstramning av penningpolitiken.
När detta tillfälle inte utnyttjades borde Riksbanken, enligt de tre ekonomerna, ha övervägt att sätta in ett extra penningpolitiskt möte snart därefter. Man skulle inte ha väntat ända till nästa ordinarie räntemöte i slutet av april med ett göra en första höjning av styrräntan.
Vid aprilmötet gjordes en måttlig räntejustering från 0,0 procent till 0,25 procent. De tre ekonomerna anser att detta var en ganska modest förändring, sett i förhållande till vad som till dess redan hade hänt. Man syftar på att Ryssland i slutet av februari gick till angrepp mot Ukraina och priserna började stiga snabbt i omvärlden.
Men det dröjde till Riksbankens räntemöte i slutet av juni innan det gjordes en större räntehöjning, från 0,25 procent till 0,75 procent. Även denna åtgärd bedöms dock av de tre ekonomerna som otillräcklig, vilket enligt dem framgår av att följande höjning i september gick från 0,75 procent till 1,75 procent.
Ansvaret för denna senfärdighet ligger på Riksbankens direktion som beslutar om penningpolitiken. I detta ingår också att man där var långsam med att avsluta köpen av obligationer, som hade använts som ett instrument för att hålla ner de långa marknadsräntorna. I de tre ekonomernas utvärdering framförs också en stark kritik mot Riksbankens inflationsprognoser som under vintern och våren 2022 gravt underskattade det starka inflationstrycket.
Detta är en hård vidräkning, även om den till stor del har framförts tidigare från andra håll. Den nye riksbankschefen Erik Thedéen har uttryckt sig mildare, men har också framhållit att räntehöjningarna sattes in för sent under 2022 – alltså innan han tillträdde sin nuvarande post. Han har dock menat att felet i huvudsak låg på Riksbankens prognoser som vid den tiden inte gav underlag för adekvata beslut.
I ett tal inför Nationalekonomiska föreningen på tisdagen betonade Thedéen att Riksbankens huvudsakliga instrument bör vara styrräntan, som alltså bör användas mer aktivt. Enligt honom bör Riksbanken däremot vara försiktig med att göra värdepappersköp av det slag som gjorts i stora omfattning under de senaste åren.
Thedéen poängterade också att centralbanker bör undvika en alltför expansiv penningpolitik under längre perioder. Stora värdepappersköp och minusränta ska kunna användas, men tröskeln bör vara hög. Med detta gör den nye riksbankschefen också klart att det under hans ledning inte är aktuellt med någon upprepning av den långa perioden med minusränta, som pågick från 2015 till 2020.
De tre ekonomernas kritik har ändå fog för sig, men den har felet att bli alltför efterklok. I februari 2022 var det inte så tydligt vad Riksbanken borde göra, även om det i nuläget kan verka ganska uppenbart.
Det visas åtminstone av John Hassler i ekonomgruppen. Han var under 2022 ledamot i tidningen Dagens Industris skuggdirektion, som inför varje räntemöte vid Riksbanken ska ge sin syn på den lämpliga penningpolitiken.
Om man går tillbaka och tittar på Hasslers ställningstaganden i skuggdirektionen, så visar det sig att han inte pläderade får någon räntehöjning i februari 2022. Vid den tidpunkten förklarade han sig inte se några starka inflationstendenser i Sverige och ansåg att räntehöjningar kunde anstå till tredje kvartalet samma år.
När skuggdirektionen möttes igen i april, så hade Hassler i likhet med andra där kommit fram till att styrräntan borde höjas. Men för hans del handlade det om en räntehöjning med 0,25 procentenheter, alltså vad Riksbanken sedan också gjorde.
Vid skuggdirektionens möte i juni 2022 ansåg Hassler att styrräntan skulle höjas med 0,25 procentenheter även denna gång. Han blev dock nedröstad av en majoritet som ville ha en höjning med 0,5 procentenheter – något som sedan också blev Riksbankens beslut.
Poängen med detta är inte att Hassler skulle vara en sämre räntebedömare än andra. Men han visar på svårigheterna att uppfatta läget rätt vid tillfällen där det råder stor osäkerhet. Dagens Industris skuggdirektion ska ju hämta information från många olika källor och kan inte gärna skylla allt på Riksbankens bristfälliga prognoser.
Ekonomiska forskare som Hassler är nog bättre på att utvärdera i efterhand än på att göra förutsägelser. Hans dubbla roller visar samtidigt att uppgifterna inte bör kombineras.
Men som det nu har blivit är det svårt att ta särskilt allvarligt på de tre ekonomernas uppfattningar om vad som Riksbanken borde ha förstått i februari 2022. Hade de själva vid den tidpunkten verkligen förstått bättre själva?